Trots projektets storlek, inverkan på statsfinanserna har ingen utvärdering gjorts av den planering som än så länge tagits fram.
– Förutom att granska planeringsprocess och beslutsunderlag avser vi även att komma med rekommendationer om det fortsatta arbetet. Däremot kommer vi inte ta ställning till höghastighetsjärnvägens varande eller icke, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Trafikverket tveksam till lönsamheten
Det var under förra året som regeringen fattade beslut om en nationell plan för transportsystemet 2018–2029.
Den innehåller tre sträckor av höghastighetsbanor: den så kallade Ostlänken (mellan Järna i Södermanland och Linköping i Östergötland) samt Hässleholm–Lund i Skåne och Almedal–Landvetter–Borås i Västra Götaland.
Bygget av en höghastighetsjärnväg är oerhört kostam och enligt Trafikverkets effektbedömning är inversteringen i en komplett sådan olönsam.
Ska granska beslutsunderlaget
Syftet med Riksrevisionens granskning är därför att ta reda på om Trafikverkets och den så kallade Sverigeförhandlingens beslutsunderlag är tillräckligt bra, och om planläggningen av projektet skett på det sett som avsågs av riksdag och regering.
Genom granskningen ska Riksrevisionen dessutom ”söka lärdomar” om hur stora projekt, likt detta, kan drivas på ett fungerande sätt samt lämna rekomendationer om hur processen ska fortgå.
Riksrevisionen har däremot inte för avsikt att ta ställning till om höghastighetsjärnvägen ska byggas eller inte.
