Varje år betalas mellan 400 och 500 miljarder kronor ut från de statliga trygghetssystemen. De stora beloppen och utbetalningens stora betydelse för den enskilde gör att även mindre effektivitetsproblem kan få avsevärda negativa konsekvenser för både individer och för samhället.
I syfte att identifiera orsaker till bristande effektivitet och identifiera vad som skulle kunna möjliggöra effektivare allmänna försäkringar, har Riksrevisionen nu påbörjat en granskning för att se om sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen gett ekonomisk trygghet till dem som behöver det till en så låg kostnad som möjligt.
Utgångspunkten för granskningen är att det finns två olika sätt att se på de allmänna försäkringarna. Detta har enligt Anders Viklund, projektledare på Riksrevisionen, lett till osäkerhet om hur pengarna som betalas in till försäkringarna egentligen ska användas.
Syftet med granskningen är bland annat att se hur effektiviteten i den allmänna försäkringen påverkats av detta.
– Ibland har de allmänna försäkringarna använts för fördelningspolitiska ändamål eller för att stabilisera statsfinanserna, och ibland har riksdag och regering istället uttalat att det är viktigt med försäkringsmässighet.
Begreppet försäkringsmässighet är vedertaget inom traditionell försäkringsverksamhet, och betyder där att varje individ ska betala en avgift som motsvarar den individuella risken och att de samlade avgifterna ska motsvara de förväntade utbetalningarna.
Vad begreppet avsett när det används om de allmänna försäkringarna är mer oklart.
Riksrevisionens granskning syftar till att specificera hur bra trygghet ska uppnås till en låg kostnad. Målet är att få en allmän försäkring som alla vill ha och som alla vill betala för – en försäkring som både förebygger och åtgärdar problem, konstaterar Anders Viklund.
– Den allmänna försäkringen är inte ett bidrag, men den kan heller inte jämställas med en privat försäkring. Vi ska analysera historien och hur det hade blivit om man från början hade valt en rak linje.
Granskningen omfattar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialförsäkringen, Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen och regeringen.
Startpunkten är sjukförsäkringen, men kopplingen till arbetslöshetsförsäkringen kommer också att beröras. Riksrevisionen siktar på att vara klar med granskningen före årsskiftet.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
