Den svenska biståndsramen uppgår sedan 2006 till en procent av bruttonationalinkomsten. Enligt Riksrevisionen 2012 motsvarades det av 35,8 miljarder kronor.
En stor del av det svenska biståndet förmedlas genom internationella, multilaterala organisationer. 2012 uppgick det multilaterala biståndet till cirka 11,8 miljarder kronor.
Det multilaterala biståndet förmedlas som icke öronmärkta bidrag, så kallat kärnstöd. Mottagarna utgörs i många fall av FN-organ, men även utvecklingsbanker.
Det multilaterala biståndet hanteras nästan uteslutande av Utrikesdepartementet, till skillnad från det bilaterala biståndet där Sida är den huvudsakliga aktören.
Meningen är att det multilaterala biståndet ska gå till de organisationer som är mest relevanta för svenska utvecklingsmål och som mest effektivt bidrar i det internationella utvecklingssamarbetet.
Bakgrunden till Riksrevisionens granskning av biståndet är bristande transparens i bedömningsgrunden för regeringens beslut om kärnstöd till multilaterala organisationer. Det innebär att det är oklart om bistånd förmedlas via de mest effektiva och relevanta organisationerna.
Enligt Riksrevisionen finns det också tecken på brister i regeringens redovisning av det multilaterala biståndet, vilket kan försvåra uppföljning och rapportering till riksdagen.
Syftet med granskningen är att undersöka om regeringen skapar förutsättningar för ett effektivt och resultatinriktat svenskt engagemang i det multilaterala utvecklingssamarbetet, med god hushållning av statens medel.
Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering hösten 2014.
Foto: TT
