Järnvägen Arlandabanan byggdes med målsättningarna att få fler att resa miljövänligt till och från Arlanda flygplats, att testa en ny finansieringsmetod och åstadkomma förnyelse i järnvägssektorn, skriver Riksrevisionen.
Järnvägen stod klar 1999 och var det första större infrastrukturprojekt som finansierades via OPS.
Staten äger Arlandabanan och förvaltar den genom det statliga bolaget Arlanda Infrastructure AB, AIAB.
Det privata företaget A-Train driver dock tågförbindelsen Arlanda Express och är infrastrukturförvaltare för Arlandabanan.
Lite forskning om hur lösningen fungerar
Hittills finns få utvärderingar och lite forskning om hur OPS-lösningar fungerar i driftsfasen. Konstruktionen och längden på avtalet kan påverka statens möjligheter att agera, skriver Riksrevisionen.
I fallet med Arlandabanan är avtalstiden 45 år med möjlighet till förlängning ytterligare 10 år.
Erfarenheter kan påverka framtida beslut
Syftet med den granskning som riksrevisorn Susanne Ackum nu inleder är att lyfta fram erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan inför framtida beslut om finansieringslösningar för infrastrukturprojekt.
För närvarande utreds alternativa finansieringsformer såsom OPS-lösningar inför en eventuell utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg. Det pågår också en diskussion om en eventuell förlängning av Arlandabaneavtalen med ytterligare 10 år till och med år 2050.
Resultatet av granskningen planeras att vara klart i mars nästa år.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
