Riksrevisionen påpekar att förvaltningsrätterna under flera år har haft problem med att klara den målsättning som regeringen har satt upp i sitt regleringsbrev – att huvuddelen av samtliga mål inte får ta längre tid än sex månader.
Ytterligare ett frågetecken är varför den regionala spridningen i handläggningstider är så stor mellan de olika domstolarna.
Syftet med granskningen är att undersöka om hanteringen av överklagade myndighetsbeslut som rör den enskildes försörjning och privatekonomi verkligen är tillräckligt effektiv och rättssäker – och om ansvariga tjänstemän och domare ger förutsättningar för den enskilde att förstå och hantera processen.
Riksrevisionen skriver:
”Den som överklagar ett myndighetsbeslut som rör den egna försörjningen har behov av att få detta prövat på ett rättssäkert sätt och i rimlig tid. Långa handläggningstider och en ovisshet kring när ärendet kan komma att avgöras, kan få negativa konsekvenser för individens möjlighet till försörjning och livskvalitet.”
Granskningen kommer att omfatta sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt ärenden enligt socialtjänstlagen.
”För den enskilde är det också viktigt att ansvariga aktörer ger den enskilde förutsättningar för att hantera en överklagandeprocess. Det innebär att information, bemötande och stöd är utformat på ett sätt så att den enskilde förstår och kan hantera processen.”
Granskningen ska rent konkret besvara följande frågeställningar:
- Hur lång är den totala handläggningstiden från det att en enskild initierar ett ärende till dess att det är avgjort?
- Varför uppnår inte förvaltningsrätterna regeringens verksamhetsmål för handläggningstider och vad kan förklara skillnaderna i handläggningstider?
- Är information och bemötande från berörda myndigheter – och överklagandeprocessen – utformad så att den enskilde ges förutsättningar att förstå och hantera den?
- Skapar regeringen och Domstolsverket förutsättningar för en effektiv handläggning på förvaltningsrätterna?
Foto: Peter Hoelstad/Riksrevisionen
