Sedan kriterierna för undantaget i sjukförsäkringen ändrades 2021 har användningen av undantaget har ökat markant. Det uppger Riksrevisionen som menar att Försäkringskassan använder undantaget onödigt ofta.
För att ge fler långtidssjukskrivna möjlighet att återgå till sitt ordinarie arbete ändrades reglerna för sjukskrivningen 2021. Då sänktes kraven för att få ta del av det undantag som innebär att personens arbetsförmåga prövas mot det ordinarie arbetet istället för mot arbetsmarknaden i stort efter 180 dagars sjukskrivning.
Riksrevisionens granskning visar att ändringen delvis har önskad effekt eftersom de personer som får undantaget har större chans att återgå till sitt ordinarie arbete i samma omfattning som före sjukskrivningen inom ett år från det att sjukskrivningen startade.
”Å andra sidan är det mindre än hälften av de som beviljas undantaget som återgår i ordinarie arbete och i samma omfattning som innan sjukskrivningen. Det talar för att träffsäkerheten i Försäkringskassans bedömningar behöver förbättras”, skriver Riksrevisionen i pressmeddelandet.
GDPR-utmaningar – biometrisk inpassering och slumpvis drogtestning
Behandling av personuppgifter i arbetslivet är en av de frågor som Integritetsskyddsmyndigheten kommer att titta närmare på framöver – det framgår av myndighetens tillsyns- och vägledningsprioriteringar från mars 2025. Johan Sundberg och Johan Thörn tar här upp några av de områden där det finns särskilda utmaningar ur GDPR- och arbetsrättsperspektiv, nämligen slumpvisa alkohol- och drogtester av anställda samt ny teknik för inpassering med användning av exempelvis fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Ökat markant
Riksrevisionen pekar på att användningen av undantaget har ökat markant sedan regeländringen. Användningen av undantag har ökat från 10 procent till över 60 procent vid 180-dagarsprövningen. Ökningen bedöms delvis bero på utformningen av bestämmelsen för undantaget och på att Försäkringskassans riktlinjer inte är tillräckligt tydliga.
– Undantaget har blivit huvudregel, vilket inte var tanken. Försäkringskassan bör ge sina handläggare bättre verktyg för att kunna tillämpa undantaget där det ger bäst förutsättningar för återgång i ordinarie arbete, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Vidare visar Riksrevisionens granskning att Försäkringskassan brister i sitt samordningsuppdrag. Endast i hälften av de granskade ärendena har Försäkringskassan haft kontakt med arbetsgivarna, och den plan för återgång i arbete som arbetsgivarna ska upprätta anges dessutom sällan som grund för beslut.
– För att de försäkrade ska ha reella möjligheter att återgå i det egna arbetet bör Försäkringskassan tidigt uppmärksamma eventuella behov av rehabilitering. Här behöver myndigheten förbättra sin styrning, säger Nina Granqvist, projektledare för granskningen.
Rekommendationer
Nu rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ska se över utformningen av 27 kap. 48 § socialförsäkringsbalken av övervägande skäl i syfte att öka likformigheten och träffsäkerheten i tillämpningen.
Försäkringskassan rekommenderas att utveckla beslutsstöd i syfte att stärka handläggare i tjänstemannarollen vad gäller krav på likabehandling i prövningen av rätten till sjukpenning. Vidare rekommenderas myndigheten att säkerställa att uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla kvaliteten i handläggningen och att i större utsträckning ta kontakt med arbetsgivare avseende information om plan för återgång i arbete i ärenden där övervägande skäl tillämpas.
