Dåliga yttre förutsättningar och bristande intern styrning försämrar Ekobrottsmyndighetens arbete att bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten effektivt. Riksrevisionen rekommenderar nu åtgärder för att förbättra effektiviteten.
Riksrevisionen har granskat Ekobrottsmynidghetens arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet. Granskningen visar att det finns flera brister som hindrar ett effektivt arbete.
GDPR-utmaningar – biometrisk inpassering och slumpvis drogtestning
Behandling av personuppgifter i arbetslivet är en av de frågor som Integritetsskyddsmyndigheten kommer att titta närmare på framöver – det framgår av myndighetens tillsyns- och vägledningsprioriteringar från mars 2025. Johan Sundberg och Johan Thörn tar här upp några av de områden där det finns särskilda utmaningar ur GDPR- och arbetsrättsperspektiv, nämligen slumpvisa alkohol- och drogtester av anställda samt ny teknik för inpassering med användning av exempelvis fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Ska vara experter på allt
Ett grundläggande problem är att EBM inte har styrt, prioriterat och inriktat verksamheten så att myndigheten kan arbeta effektivt. Detta är särskilt viktigt eftersom EBM:s specialister ska hantera alla typer av ärenden, oavsett storlek, allvar eller komplexitet. Allt från slarv till grov organiserad ekonomisk brottslighet konkurrerar därmed om samma resurser.
– EBM:s uppdrag innebär att myndigheten behöver fatta väl underbyggda beslut om hur resurserna ska användas. Men EBM har inte på en övergripande nivå analyserat hur kamrarna ska organiseras och dimensioneras för att effektivt kunna utreda alla typer av ärenden, säger Sara Kramers, projektledare för granskningen.
Saknar viktig information
Vidare uppger Riksrevisionen att EBM:s underrättelseverksamhet saknar direktåtkomst till viktig finansiell information, bland annat hos Skatteverket och finanspolisen vid Polismyndigheten, vilket är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt. Underrättelseverksamheten begränsas också av att myndigheten inte får tillämpa den så kallade inhämtningslagen.
Riksrevisionen konstaterar också brister i EBM:s arbete med att följa och analysera utvecklingen inom den ekonomiska brottsligheten. Det innebär bland annat en risk för att den brottsförebyggande verksamheten inte i tillräcklig grad är kunskapsbaserad, något som både regeringen och EBM menar är en grundläggande förutsättning för att arbetet ska vara effektivt. Dessutom saknar EBM upparbetade former för hur information ska spridas internt. Viktig kunskap tas därför inte tillvara på ett strukturerat sätt.
Skilda it-miljöer
Att EBM arbetar i fem skilda it-miljöer innebär att medarbetarna manuellt behöver föra över information mellan olika datorer, vilket är tidskrävande och medför risk för bristande informationssäkerhet.
Sammantaget bedömer Riksrevisionen att regeringen och EBM i väsentliga delar inte sett till att de effektivitetsvinster som är syftet med EBM tillvaratas.
– Trots att det gått över 20 år sedan myndigheten skapades, finns fortfarande hinder för ett effektivt arbete. Vissa brister kan EBM själv åtgärda, andra frågor ligger utanför myndighetens kontroll. Vi rekommenderar därför att regeringen gör en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion, säger riksrevisor Helena Lindberg.
