Riksrevisionen är skarpt kritisk efter granskningen av åtgärden med tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.
Det finns inga belägg för att detta motverkat konkurser och stödet gick i vissa fall till oseriösa företag som aldrig tänkte betala tillbaka skatten.
En oönskad konsekvens av stödet var även att detta ersatte bankernas utlåning till företagen.
I samband med pandemin fick företag – som en krisåtgärd – en möjlighet att skjuta på 12 månaders skatteinbetalningar i upp till fem år.
Efter sin granskning är Riksrevisionens övergripande slutsats att stödet har varit en förhållandevis effektiv åtgärd som ledde till ökad likviditet i näringslivet under pandemin och åren som följde. Att de anstånd som beviljades 2023 i ganska stor utsträckning gick till företag med höga elkostnader ligger också i linje med vad regeringen avsåg.
Inga belägg för motverkande mot konkurser
Men myndigheten pekar på att stödet har haft vissa brister. Granskningen visar nämligen att de företag som var minst livskraftiga redan före pandemin är överrepresenterade bland mottagarna av stödet. Det finns heller inga belägg för att stödet motverkat konkurser.
– Anstånden underlättade för många företag under pandemin, vilket även har varit positivt för näringslivet i stort. Men när det gällde att motverka konkurser ser vi inga mätbara effekter, säger Anna Brink, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen konstaterar vidare att statens kostnader för stödet har blivit avsevärt högre än vad regeringen bedömde. Vid införandet uppskattades nettokostnaden bli 2,6 miljarder kronor under perioden 2020–2027, men Riksrevisionens beräkningar visar att slutnotan snarare kommer att hamna på cirka 10 miljarder kronor.
– Många företag hade dåliga ekonomiska förutsättningar redan före pandemin. Dessutom gick stödet i vissa fall till oseriösa företag som aldrig tänkte betala tillbaka skatten. Dessa risker ingick inte i regeringens analyser, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Oönskad effekt
Vidare pekar myndigheten på att omfattningen av stödet har utökats i flera steg, vilket har ökat riskerna för missbruk och statens kostnad för obetalda skatter. En oönskad konsekvens av stödet var att det delvis ersatte bankernas utlåning till företagen.
– Vår bedömning är att den här typen av stöd enbart bör användas när bankernas utlåning inte fungerar som den ska, och att möjligheten till anstånd därför inte borde ha utökats efter 2021, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
