Allmänna arvsfonden får in mer pengar än den hinner dela ut, samtidigt som kontrollen av de organisationer som ansöker om bidrag är otillräcklig.
Det menar Riksrevisionen som rekommenderar att fonden ersätts med ett mer robust system för hantering av arv efter personer utan arvingar och testamente.
Allmänna arvsfonden har de senaste tio åren haft betydligt större intäkter än vad som kunnat delas ut i bidrag till angelägna projekt. Det har lett till att de ansvariga myndigheterna, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen, aldrig behöver väga projektansökningar mot varandra. Det skriver Riksrevisionen som nu är klara med granskningen av Allmänna Arvsfonden.
Riksrevisionen skriver att många ansöker om – och får – bidrag till projekt med hög bemanning och stora budgetar, över 10 miljoner kronor är inte ovanligt.
Pengarna i händerna hos kriminella
”Riksrevisionen bedömer att detta kraftigt har begränsat effektiviteten och ändamålsenligheten i bidragsgivningen”, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
– Kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens medför risk för att projekt designas för att få bidraget snarare än utifrån från genuina idéer och behov, säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen.
Granskningen visar dessutom att risken är stor för att fondens pengar hamnar i händerna på oseriösa eller kriminella aktörer. Riksrevisionen uppger att Säpo och Polismyndigheten har på uppdrag av Riksrevisionen gjort slagningar i register och underrättelsesystem. Slagningarna visar att ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet har förekommit, utreds eller misstänks hos personer i organisationer som får pengar för att driva arvsfondsprojekt.
Bör ta fram ett nytt system
”Personer och organisationer bakom de bidragsfinansierade projekten är dessutom kraftigt överrepresenterade i Finanspolisens register över misstänkt penningtvätt. Riksrevisionen har även sett tydliga indikationer på felaktigheter med anställningar och löner samt jävssituationer i flera arvsfondsprojekt”, skriver Riksrevisionen.
– Fonden har finansierat många bra projekt som bidragit till högre livskvalitet för till exempel barn och personer med funktionsnedsättning. Men de förhållanden som för hundra år sedan motiverade inrättandet av arvsfonden är inte länge aktuella. Regeringen bör ta fram ett nytt system som är mer robust mot missbruk och oegentligheter, säger riksrevisor Helena Lindberg.
