Majoriteten av barn som blir registrerade som misstänkta för grova brott blir misstänkta för nya brott inom bara några år.
Riksrevisionen anser efter sin granskning att statens insatser inte är tillräckligt effektiva och att den nationella styrningen är för svag.
Granskningen visar att av de barn som blivit registrerade som misstänkta för grova brott misstänks 90 procent för nya brott inom tre och ett halvt år – trots att de fått sociala insatser, är kända av polis och har utretts av rättsväsendet.
Vidare visar granskningen att mindre än var tionde av dessa barn lyckas skaffa sig grundläggande högskolebehörighet.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens samlade insatser för att bryta grov kriminalitet hos barn inte är tillräckligt effektiva. Staten har inte levt upp till sitt ansvar när samhällsutvecklingen ställer nya krav på alla inblandade aktörer.
Problemen bedöms enligt Riksrevisionen delvis bero på att den nationella styrningen på området är för svag.
– Svag nationell styrning har tvingat fram olika lokala lösningar. Det är resurskrävande, ineffektivt och försvårar det gemensamma arbetet, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Kunskapsuppbyggande stöd och vägledningar från nationell nivå behövs för att knyta samman insatser från olika samhällssektorer. Dessutom behövs samlade uppföljningar och ett tydligare fokus på kunskaps- och erfarenhetsöverföring mellan aktörerna för att stärka det gemensamma arbetet.
Riksrevisionen bedömer att staten behöver se till att det på ett övergripande plan finns strukturer, verktyg och resurser för att reagera på såväl beteende som behov hos dessa barn.
– Om aktörerna ska kunna bryta det brottsliga beteendet bland barn behöver de agera mer proaktivt och likvärdigt över hela landet. Men då måste de först utveckla strukturerna och verktygen för deras gemensamma arbete, säger Helena Fröberg, projektledare för granskningen.
