Alla slagningar loggas. Rikspolisstyrelsen gör kontroller, både slumpmässiga och vid misstanke om att någon gjort otillåtna sökningar.
– Jag anser att våra system är väl skyddade och de förbättras hela tiden. Vi har ett modernt spårbarhetssystem och det faktum att ganska många avslöjas har en avskräckande effekt, säger Jan-Olof Andersson, verksamhetsskyddschef vid Rikspolisstyrelsen.
Den som inte själv arbetar med ett visst ärende får inte söka efter uppgifter om ärendet. Möjligheten att gå in i de vanligaste systemen är dock ganska bred.
RAR-systemet är ett register över anmälda brott där alla uppgifter finns om tid, plats, brottsrubricering och personuppgifter på brottsoffer samt eventuell misstänkt gärningsman. Behörigheten är avgränsad geografiskt länsvis.
MR-registret innehåller uppgifter om personer över 15 år, som är skäligen misstänkta för brott som kan ge strängare straff än böter. Rikspolisstyrelsen ansvarar för registret och uppgifter kan registreras av polisen, tullen och åklagarmyndigheterna. Dessutom har kriminalvården, Migrationsverket och Länsstyrelsen tillgång till informationen. Andra myndigheter och institutioner kan på begäran få ta del av innehåll i MR-registret.
Belastningsregistret, BR, är sannolikt det mest kända. Vissa jobb kräver i dag att den sökande ska lämna utdrag ur BR till arbetsgivaren för att styrka att man inte dömts för brott. Även detta register är tillgängligt för en lång rad myndigheter.
Om en enskild polisman blir påkommen med otillåtna sökningar utreds ärendet av enheten för internutredningar.
– Många åker dit för dataintrång och då hamnar ärendet i Personalansvarsnämnden. Det kan bli fråga om disciplinåtgärd som löneavdrag eller i värsta fall avsked, säger Jan-Olof Andersson.
Marianne Hühne von Seth
