Riksenheten för säkerhetsmål, den enhet inom Åklagarmyndigheten som handlägger samtliga mål och ärenden som utreds av Säkerhetspolisen, kommer inom kort att bemannas med en fjärde åklagare. Utökningen från tre till fyra åklagartjänster syftar enligt riksåklagaren Anders Perklev till att säkra att enheten har tillräckligt med resurser på längre sikt.
– På olika håll i media och i samhällsdebatten har det på senare tid rests en del frågetecken kring just resursförmågan hos Riksenheten för säkerhetsmål, säger Anders Perklev.
100 miljoner för de nationella enheterna
Den 1 oktober 2014 genomgick hela Åklagarmyndigheten en organisationsförändring där den operativa åklagarverksamheten i Sverige delades in i sju geografiska områden och en nationell avdelning. Syftet var bland annat att öka flexibiliteten inom varje område och avdelning, för att bättre och mer effektivt kunna använda myndighetens resurser, enligt RÅ.
Riksenheten för säkerhetsmål ingår i den nationella åklagaravdelningen, tillsammans med Riksenheten mot korruption, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål samt Internationella åklagarkammaren Stockholm.
– På samtliga dessa enheter arbetar åklagare med en mycket stor kompetens och mångårig erfarenhet. Den nationella åklagaravdelningen har en gemensam budget som överstiger 100 miljoner kronor för 2015. Ingenting har visat att denna budget inte skulle vara tillräcklig, säger Anders Perklev.
”Särkild karaktär”
När det gäller Rikseneheten för säkerhetsmål så finns det sedan lång tid en plan för hur man skulle kunna lösa en situation av tillfälliga arbetstoppar som endast den enheten kan och får hantera:
– Skulle det uppstå behov av att förstärka Riksenheten för säkerhetsmål sker detta genom att särskilt utsedda åklagare från Internationella åklagarkammaren Stockholm tillfälligt knyts till enheten.
Anders Perklev pekar på att utredningarna på Riksenheten för säkerhetsmål ”har en särskild karaktär jämfört med ärenden vid vanliga åklagarkammare”.
– Många ärenden vid Riksenheten för säkerhetsmål – som ofta baseras på underrättelser till Säpo – leder till att förundersökning aldrig inleds, och än färre leder till åtal. Poängteras bör också att Säpo, vid sidan om det brottsutredande uppdraget, även har ett viktigt brottsförebyggande uppdrag. I samband med dessa underrättelser har åklagaren en viktig rådgivarfunktion men har i sak ingen beslutanderätt.
– Att enheten nu också utökas med en extra åklagare gör att vi får ytterligare kapacitet. Sammanfattningsvis bedömer jag att vår organisation har tillräcklig kompetens och nödvändiga resurser att hantera de ärenden som kommer in till oss från Säpo.
Foto: Sören Andersson och Henrik Montgomery/TT
