Enligt artikelförfattarna har antalet otillåtna bosättningar ökat på senare tid.
”Tältläger växer fram och i våra storstäder vittnar många om att rena kåkstäder håller på att breda ut sig. Ett sådant boende är inte värdigt någon i dagens Sverige och det kan innebära stora sanitära problem men också risk för skador och bränder.”
”Det är trots allt ingen mänsklig rättighet att kunna bosätta sig var som helst och inte sällan lämnas det kvar stora mängder skräp som antingen kommunen eller en privat fastighetsägare måste forsla bort, vilket även innebär kostnader.”
Jessica Roswall och Maria Malmer Stenergard föreslår därför i en motion till riksdagen att polisen ges utökade möjligheter och befogenheter att kunna agera för att på så sätt snabba på och förenkla processen.
De anser att dagens regelverk är komplicerat.
”Polisen drar sig ofta för att ingripa med stöd av ordningslagen. Fastighetsägaren som inte kan förmå bosättarna att flytta frivilligt måste ansöka om handräckning hos Kronofogden. Varje individ som ska avhysas ska identifieras. När beslut har fattats ska fastighetsägaren ansöka om verkställighet och då kan bara de avhysas som omfattas av beslutet. Det kan ha tillkommit personer i bosättningen som inte kan avhysas.”
”Om inte svaranden kan betala hamnar notan för avhysningen hos markägaren. Inte sällan flyttar dessutom bosättarna sig bara en bit bort från den aktuella platsen och då måste hela processen göras om.”
