Konstitutionsutskottet (KU) har gjort sin årliga uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip under 2012. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.
Riksdagen har nu granskat samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Av 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 har utskottet funnit att 21 EU-förslag strider mot principen – vilket motsvarar knappt 17 procent.
Riksdagen skickar ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, rådet eller EU- kommissionen om de lagförslag som kritiserats.
Under år 2011 skickades bara 10 sådana yttranden enligt tidningen Riksdag och Departement, vilket innebär att dessa ökat med över 100 procent under 2012.
Om tillräckligt många av medlemsländerna anser att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget – vilket oftast är EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning – ett gult kort. Under 2012 utfärdades ett sådant.
KU lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Ett av dessa ligger inom finansutskottets område och gäller lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt.
Också inom ett av justitieutskottets områden, straffrättsligt samarbete, har lagstiftningen på EU-nivå stärkts, enligt KU. Justitieutskottet menar att detta ofta är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete.
Foto: TT
