På onsdagen röstade riksdagen för andra gången ja till flera grundlagsändringar. Bland annat om domstolarnas oberoende och om att det ska bli svårare att ändra svensk grundlag.
I dagsläget krävs två riksdagsbeslut med ett riksdagsval mellan för att ändra svensk grundlag. På onsdagen röstade riksdagen ja till tre så kallade vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen redan fattat beslut i frågorna vid ett tidigare tillfälle. Bland annat blir det nu svårare att ändra grundlagen.
Från och med den första april nästa år kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter ska rösta ja till att anta ett vilande grundlagsförslag och minst två tredjedelar av ledamöterna måste rösta ja för att anta det vilande grundlagsförslaget. Ett riksdagsval måste, som i dag, hållas däremellan.
Även skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende stärks enligt den här ändringen, för att ”stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat”. Bland annat ska myndigheter under regeringen inte kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet och den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ska ledas av en styrelse där majoriteten av ledamöterna är domare.
Det första beslutet om detta förslag togs i oktober förra året, efter att Tidö-regeringen lagt fram en proposition samma vår.
JO:s ställning stärks
Den första januari 2027 kommer även en ny så kallad besluts- och kvotumregel vid entledigande av riksdagens ombudsmän (JO) att börja gälla. Från och med nästa år krävs att ”tre fjärdedelar av de röstande och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter” enas för att en ombudsman eller en ställföreträdande sådan som inte längre har riksdagens förtroende ska kunna entledigas.
Det första beslutet om den här ändringen togs i juni 2023.
Den första januari 2027 kommer även en ändring av grundlagsbestämmelsen om hets mot folkgrupp att börja gälla. Det handlar bland annat om att förnekelse av Förintelsen kriminaliseras som tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.
Tillämpningsområdet utvidgas genom att ”förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras” det förtydligas även att detta ska omfatta ”uppmaning till våld”.
Det första beslutet om den här ändringen togs i maj 2024.
