Under förra året genomfördes ungefär 6000 konkurser i Sverige. Antalet företagskonkurser är bara ett hundratal, enligt Jan Ertsborn.
– Företagsrekonstruktioner har helt enkelt inte slagit igenom på det sätt man trodde när lagen antogs, konstaterar han.
I fem år har en ny lagstiftning diskuterats. Tidigare i våras fick Ertsborn, riksdagsledamot för folkpartiet och mångårig konkursadvokat, regeringens uppdrag att ta fram ett nytt förslag.
– Vid en konkurs är det lättare att börja om på nytt, man bryter alla gamla avtal. När en ägare som begär rekonstruktion fortsätter i sin företagsledarroll så brukar det bli ganska svårt. Själv har jag bara jobbat med en enda lyckad företagsrekonstruktion. Då kom det in en helt ny ägare och ledning med friska pengar, de gamla släppte greppet.
Jan Ertsborn säger att han har ”fria händer” vad gäller att utforma den nya lagen.
– Spontant vill jag se närmare på den modell som införts i Tyskland, där man lagt in rekonstruktioner med konkursförfarandet. Man startar på samma sätt. Efter en inledande utredningsperiod så beslutar man sig för den bästa lösningen. Jag kommer att titta närmare på hur det fungerar.
Efter 30 år som advokat blev Jan Ertsborn 2002 vald till riksdagen. Tidigt insåg han att de båda uppgifterna var svåra att kombinera.
– Efter något år överlät jag advokatbyrån i Falkenberg till mina två anställda. Jag avslutade mina befintliga uppdrag, sedan dess har jag enbart ägnat mig åt politiken.
Under 1970 och -80-talen var han allmänpraktiserande. Senare specialiserade han sig på konkursrelaterade ärenden. Genom åren har det blivit över tusen konkursmål och ett knappt 50-tal företagsrekonstruktioner, erinrar han sig.
Politiken upptäckte han relativt sent i livet. Hustrun Ulla lockade in honom.
– Det var 1997 men vi hade upplevt oss som folkpartister under lång tid. När jag växte upp var mina föräldrar faktiskt aktiva kommunalpolitiskt. Fast de var socialdemokrater.
Är din fru fortfarande politiskt aktiv?
– Javisst, hon sitter i landstingsfullmäktige i Halland.
I riksdagen fick han plats i lagutskottet, som numera organiserats om till civilutskottet.
– Jag ville syssla med rättsfrågor i vid bemärkelse. Det är stimulerande när man kan koppla det politiska arbetet till sin praktiska erfarenhet. I utskottet har jag en moderat kollega, Anti Avsan, som är domare. Det märks att vi lätt kan koppla frågorna till konkreta fall vi jobbat med, till konkreta människor och problemställningar. Det är en fördel, naturligtvis.
Jan Ertsborn tycker att det behövs fler yrkeserfarna jurister inom politiken.
– Det borde vara lättare att kombinera två-tre mandatperioder i riksdagen med en yrkeskarriär. Studierna en gång i tiden är bra att ha de också. Men viktigast är den praktiska erfarenhet som advokater, domare och åklagare sitter på. Vi borde ta större plats i samhällsdebatten över huvud taget.
Vilka är dina hjärtefrågor?
– Jag har lagt mycket vikt vid domstolarnas utveckling, och familjerätten. En annan sak jag hoppas få uppleva är ändrade regler kring arv man fått av sina släktingar. Nu räknas det inte som enskild egendom, det krävs att man reglerar det i äktenskapsförord eller testamente för att det inte ska ingå i det gemensamma boet.
Under året väntar partiledarbyte i folkpartiet. Jan Ertsborn vill ännu inte ge något klart besked om vem han vill se som Lars Leijonborgs efterträdare.
– Men det lutar åt att Jan Björklund är det goda alternativet. Fast än så länge vet vi inte säkert vilka kandidater som står till förfogande.
