Nära 2,5 miljoner kronor i gamla ogiltiga sedlar påträffades i en lägenhet av förvaltaren till en 70-årig man som flyttat till ett vårdboende.
Pengarna är nu värdelösa.
Domstolarna ger Riksbanken rätt att vägra inlösen på grund av kravet på en väldokumenterad redogörelse för sedlarnas förvärvande och ursprung.
En 70-årig man fick en förvaltare den 4 maj 2017 och flyttade senare in till ett vårdboende. Den 4 september 2018 ansökte mannens förvaltare om inlösen av för gamla och därmed ogiltiga sedlar hos Riksbanken avseende ett belopp om 2 422 820 kronor.
Sedlarna hade upptäckts i den lägenhet mannen tidigare bodde i. I fråga om sedlarnas ursprung uppgav mannens förvaltare att sedlarna utgjorde inkomst i form av lön, pension och bidrag och eventuellt avkastning från skogsfastigheter.
Kräver beskrivning
Riksbanken noterade inledningsvis att beviljandet av inlösen av ett belopp av den aktuella storleken krävde en tydlig beskrivning av hur pengarna hade förvärvats, en redogörelse för dess ursprung och ett underlag som gav stöd åt den beskrivningen.
Det hade visserligen framgått att det genomförts kontanta uttag till ett belopp om 370 000 kronor från ett konto under en tioårsperiod. Detta ansågs dock inte utgöra en tillräcklig förklaring till härkomsten av det betydligt större mångmiljonbeloppet.
På grund av avsaknaden av tillräcklig information bedömde Riksbanken därför – med stöd av Riksbankens föreskrifter om inlösen av sedlar och mynt, RBFS – att det ’fanns anledning att anta’ att sedlarna kunde härröra från brott eller brottslig verksamhet.
Bevisbördan på sökande
Ansökan om inlösen av sedlarna nekades på den grunden.
Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Stockholm som avslog överklagandet.
Domstolen anmärkte att bevisbördan ligger på den sökande att visa att det finns särskilda skäl för inlösen av ogiltiga sedlar. Det relativt höga beviskravet beror på att RBFS i denna del bygger på straffrättsliga bestämmelser mot penningtvätt.
Beviskravet innebär att den som ansöker om inlösen måste kunna prestera någon form av dokumentation eller motsvarande bevisning till stöd för sin berättelse om var sedlarna kommer ifrån.
Eftersom de aktuella sedlarna sammanlagt utgjorde ett betydande värde ansåg domstolen det av centralt vikt att deras ursprung kunde styrkas. I linje med Riksbankens resonemang ansågs detta inte ha gjorts från sökandens sida och överklagandet avslogs.
Domen överklagades till Kammarrätten i Stockholm som fastställer Riksbankens beslut. (Blendow Lexnova)
