Det svenska finansiella systemet har fungerat väl även under tider av oro, men det finns flera sårbarheter som nu medför utmaningar. Det gäller framför allt de högt skuldsatta fastighetsföretagen, och bankernas stora exponering mot sektorn. Det uppger Riksbanken i sin stabiliseringsrapport.
Riksbanken håller under torsdagen presskonferens med anledning av en ny stabiliseringsrapport. Riksbanken uppger att den höga inflationen och de högre räntorna utmanar stabiliteten i det globala finansiella systemet.
”Den globala inflationsuppgången sedan 2021 har varit den kraftigaste och snabbaste på flera decennier. Penningpolitiken har därför stramats åt snabbt. Samtidigt har priserna på olika reala och finansiella tillgångar fallit, ränteskillnaderna mellan mer riskfyllda tillgångar och statsobligationer ökat och volatiliteten på flera marknader stigit. Finansiella förhållanden har blivit väsentligt stramare”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
Förutsättningarna kan förändras snabbt
Riksbanken hänvisar till att det under det senaste året har inträffat flera händelser som har medfört turbulens på de finansiella marknaderna, inte minst under våren då det uppstod stora problem för banker i USA och Schweiz, där myndigheter behövde sätta in åtgärder för att undvika en möjlig finanskris.
”Detta illustrerar hur sårbarheter kan blottläggas när de ekonomiska förutsättningarna förändras snabbt och oväntat, och att det är svårt att förutse var problem kan dyka upp. Riskerna i det globala finansiella systemet har ökat”, skriver Riksbanken.
Vidare menar Riksbanken att stabilitetsvårdande myndigheter måste vara vaksamma på utvecklingen och stå redo med åtgärder utifrån sina respektive mandat, om situationen skulle kräva det. Riksbanken har till exempel möjlighet att ge likviditetsstöd.
”Det är dock viktigt att marknadsaktörerna inser att de inte alltid kan räkna med stödåtgärder”, skriver Riksbanken.
Risker med fastighetssektorn
Riksbanken har under lång tid uppmärksammat de risker som är förknippade med fastighetssektorn i Sverige. Fastighetsföretagen pressas nu av de högre räntorna, dels för att deras finansieringskostnader ökar, dels för att värdet på deras fastigheter faller. Flera företag har ett stort lånebehov.
”Riksbanken anser att det är viktigt att företagen fortsätter att stärka sina balansräkningar. Bankerna har också en viktig roll, dels genom att upprätthålla försörjningen med krediter till livskraftiga företag, dels genom att inom ramen för sin kreditgivning ställa krav på att fastighetsföretagen vidtar åtgärder för att minska sina finansiella risker” skriver Riksbanken.
Vidare uppger Riksbanken att hushållens skuldsättning och deras korta räntebindningstider kan medföra risker för stabiliteten i makroekonomin och i ett dåligt scenario även för den finansiella stabiliteten. Riksbanken anser att det behövs strukturella reformer för att bostadsmarknaden ska fungera bättre och bidra till en långsiktigt hållbar skuldutveckling. Det är dessutom viktigt att behålla amorteringskraven och bolånetaket.
Bankturbulensen i mars
Vidare anser Riksbanken att bankturbulensen i mars ger anledning att se över de globala regleringsstandarderna för banker.
”Några lärdomar är att ny teknik och sociala medier, samt utformningen av insättningsgarantin, kan ha påverkat omfattningen och hastigheten i uttagsanstormningen i de utländska bankerna”, skriver Riksbanken.
Riksbanken menar dock att risken för betydande uttag bedöms vara mindre för de svenska bankerna. Likväl är svenska banker, liksom banker överlag, utsatta för likviditetsrisker.
”Detta betyder att det svenska banksystemet i sin helhet är beroende av förtroende. Mot denna bakgrund, och givet bankernas viktiga roll i kreditförsörjningen, är det särskilt viktigt att svenska banker slår vakt om sitt goda utgångsläge”, skriver Riksbanken.
Bankernas ansvar
Riksbanken anser även att storbankerna bör sträva efter att ha marginaler utöver kapital- och likviditetskraven, exempelvis genom att vara återhållsamma med stora utdelningar och aktieåterköp. På detta sätt värnar de förtroendet hos sina finansiärer.
Riksbanken anser även att bankerna bör ta ansvar för bankgirot som är en central del av det svenska betalsystemet.
”Bankerna har sedan några år tillbaka nedprioriterat Bankgirots verksamhet eftersom de planerat att ersätta Bankgirot med P27. I ljuset av att P27 nu dragit tillbaka sin ansökan om clearinglicens är det av största vikt att bankerna tar sitt ansvar för Bankgirot och säkerställer att betalinfrastrukturen fungerar väl. Riksbanken har skärpt sin övervakning och följer noggrant hur Bankgirot hanteras av bankerna”, skriver Riksbanken.
