För att motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen har Riksbanken beslutat att höja reporäntan från noll till 0,25 procent.
Riksbanken tar nu steget som marknaden har väntat på. Inflationen har stigit till den högsta nivån sedan 1990-talet och kommer att vara hög ännu en tid.
”För att motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen har direktionen beslutat att höja reporäntan från noll till 0,25 procent”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
Prognosen är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden
Sänker takten på köp av värdepapper
Direktionen har också beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, samt att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april. På så sätt anpassas penningpolitiken så att inflationen återgår till inflationsmålet, uppger Riksbanken.
I år har Riksbanken köpt värdepapper enbart för att kompensera för förfall i värdepappersportföljen. Riksbanken kommer att köpa obligationer för 37 miljarder kronor under andra halvåret, vilket är en halvering jämfört med köpen under första halvåret.
Ovanligt kraftiga svängningar i inflationen
Vidare skriver Riksbanken att det har varit ovanligt kraftiga svängningar i inflationen i Sverige. KPIF-inflationen var 6,1 procent i mars. Uppgången i inflationen i fjol berodde till stor del på snabba prisökningar på energi. Men sedan årsskiftet har även inflationen bortsett från energi ökat snabbt och inflationen har blivit betydligt högre än Riksbankens prognos från februari. Utfallen tyder på att uppgången nu är bred och priserna på såväl varor och livsmedel som tjänster ökar ovanligt snabbt.
”Penningpolitiken kan inte påverka att de internationella råvaru- eller fraktpriserna är höga. Det är därför oundvikligt att ökningstakten i konsumentpriserna på till exempel energi, livsmedel och vissa varor kommer att vara hög ännu en tid. Men Riksbanken kan med penningpolitiken motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen och se till så att inflationen återgår till målet efter en tid”.
Beredd att höja reporäntan snabbare
Med denna penningpolitik väntas inflationen sjunka tillbaka under nästa år och från 2024 vara nära 2 procent.
Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja reporäntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.
