Riksåklagaren har lämnat en begäran till regeringen om att få möjlighet att göra bakgrundskontroller av fler medarbetare inom den rättsvårdande verksamheten.
Syftet är att skydda Åklagarmyndigheten från systemhotande brottslighet och olika former av infiltration.
Åklagarmyndigheten föreslår i en hemställan till regeringen att säkerhetskyddslagstiftningen ska utvidgas, för att myndigheten ska kunna göra bakgrundskontroller av fler medarbetare.
– Vi vill, förenklat uttryckt, att tillämpningen av säkerhetsskyddslagen utökas så att det skapas en möjlighet att kontrollera medarbetare och konsulter som arbetar i den rättsvårdande verksamheten. Syftet är att vi ska kunna skydda oss från systemhotande brottslighet och olika former av infiltration, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin i ett pressmeddelande.
Idag finns det inget rättsligt stöd för att genomföra bakgrundskontroller av befattningar som inte är säkerhetsklassade. I dagsläget omfattar säkerhetskyddslagstiftningen befattningar där man kan komma i kontakt med sådant som rör Sveriges yttre och inre säkerhet, alltså säkerhetskänslig verksamhet. Hela Åklagarmyndighetens verksamhet räknas inte som säkerhetskänslig idag.
Bakgrunden till hemställan är att Åklagarmyndigheten fått i uppdrag av regeringen att förstärka säkerhetsarbetet inom myndigheten.
