Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Om HD:s domar och enstegstätade fasader – att vara eller icke vara en byggskandal…”

Debatt
Publicerad: 2016-03-09 13:35

REPLIK/DEBATT – Ulf Stenberg, chefsjurist Villaägarnas Riksförbund

 

Under den något uppseendeväckande rubriken ”Chefsjuristen vid Villaägarnas Riksförbund borde läsa HD:s domar mer noggrant…” (Dagens Juridik 2016-02-22) bemöter advokaten och delägaren Fredrik Schedin samt biträdande juristen Vanja Eriksson på Andersson Gustafsson Advokatbyrå min debattartikel ”Byggbranschen borde inrätta sig efter HD:s domar – och inte klaga och kräva ny lagstiftning” (Dagens Juridik 2016-02-17).

Fredrik Schedin och Vanja Eriksson skulle sannolikt själva inte få samma uppfattning som jag beträffande Högsta domstolens Myresjöhus-domar om enstegstätade fasader, även om de läste domarna några gånger till. På motsvarande sätt förhåller det sig för min del. Vi har helt enkelt lite olika uppfattning. Det gynnar emellertid debatten.

I artikeln reagerar Fredrik Schedin och Vanja Eriksson mot att jag betecknar enstegstätade fasader som en byggskandal. Enligt deras uppfattning – som entreprenadjurister – är enstegstätade fasader inte en byggskandal då byggmetoden när husen byggdes var vedertagen i branschen och förenlig med då rådande byggnormer m.m.

Benämningen ”byggskandal” saknar såväl juridisk som byggnadsteknisk definition, men jag känner mig med anledning av Fredrik Schedins och Vanja Erikssons inlägg föranledd att förklara hur jag har resonerat.

Jag grundar min uppfattning att enstegstätade fasader är en byggskandal på en samlad bedömning utifrån följande:

  • I Myresjöhus-domarna kom Högsta Domstolen fram till att enstegstätade fasader är en felaktig konstruktion samt att Myresjöhus har orsakat fukt- och mögelskadorna genom vårdslöshet, vilket i sin tur har öppnat för skadestånd till husköparna.
  • I Sverige har det byggts upp emot 22 000 småhus och ytterligare 144 000 flerfamiljshus med enstegstätade fasader. Besparingen jämfört med en fasad med luftspalt, uppgick till ca 25 000 kr för ett småhus. Åtgärdskostnaden för att byta ut en fuktskadad enstegstätad fasad på ett småhus ligger däremot på någonstans mellan 300 000 och 700 000 kr. För flerfamiljshus är åtgärdskostnaden mycket högre. Sammantaget uppgår åtgärdskostnaderna till åtskilliga miljarder kronor.
  • 1 000-tals ton byggmaterial kasseras i förtid, vilket är ett miljömässigt misslyckande.
  • USA, Canada och Nya Zealand har på 90-talet haft en motsvarande byggskandal med fuktskadade enstegstätade fasader. Byggmaterialföretaget Sto har levererat material till enstegstätade fasader i dessa länder, men sedan även i Sverige. Försäljningen här i landet ägde rum trots att byggmaterialföretaget i fråga måste ha varit väl medvetet om fasadkonstruktionens fuktkänslighet. Sto är sannolikt inte ensamt om att ha sålt fasadtypen här i Sverige, trots tidigare inblandning i motsvarande byggskandaler internationellt.
  • Enstegstätade fasader strider mot grundläggande byggnadsteknisk kunskap om fukt. Det var därför åtskilliga byggentreprenörer avstod från att använda konstruktionen. Så även om konstruktionen användes i byggbranschen, fanns en skepsis bland vissa byggentreprenörer.
  • I Myresjöhus-processerna åberopade småhusägarna en före detta anställd på byggfelsförsäkringsbolaget Gar-Bo som vittne, men först i Göta hovrätt till följd av att vittnet först då gav sig till känna. I slutänden gjorde detta dock att vittnet kom att avvisas där. Vittnet har dock uppgett att bl.a. byggfelsförsäkringsbolaget Gar-Bo och Myresjöhus långt före år 2007, då Sveriges Tekniska Forskningsinstituts (SP) utredning presenterades, kände till fuktproblemen med enstegstätade fasader, vilket finns beskrivet i Ny Teknik. Detta talar för att fuktproblemen var mer kända i byggbranschen än vad branschen har velat tillstå. Frågan är också hur ett hörande av detta vittne hade inverkat på Göta hovrätts dom, Högsta Domstolens domar samt den skiljaktiga meningen i den senare HD-domen. Därom kan man dock bara spekulera.
  • Någon egentlig utvärdering av att enstegstätade fasader rent praktiskt fungerade som fasadmetod för hus, gjordes inte innan metoden introducerades på marknaden. Byggbranschen visste därmed inte om fasaderna skulle tåla att över tiden utsättas för regn, snö, vind och temperaturvariationer. Konsumenterna och villaägarna har därmed helt enkelt fått fungera som försöksobjekt.
  • Enstegstätade fasader har i modifierade varianter byggts ända till år 2016 i Sverige. De modifierade varianterna fungerar dock inte heller väl i fukthänseende enligt SP, vilket framgår av en artikel i Ny Teknik. Det är beklämmande att vissa byggföretag först efter två domar i Högsta domstolen börjar titta på att använda andra byggmetoder.

Byggentreprenörerna förefaller ha svårt att av egen kraft stoppa byggmetoder som är billigare, men byggnadstekniskt tveksamma. Det hjälper inte alla gånger att presentera fakta. Jag kan ta ett exempel. Villaägarna har förra året inom ramen för verksamhetsområdet Undermåliga produkter varnat för att branschorganisationerna Svensk Våtrumskontroll (GVK) och Byggkeramikrådet (BKR) tillåter kartongklädda gipsskivor vid duschar och badkar i badrum, då skivorna möglar, om tätskiktet läcker. Anledningen till varningen, är att Villaägarna vill bespara konsumenterna onödiga utgifter och besvär.

Av Boverkets Byggregler framgår bland annat att byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller dock inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa.

Enligt Länsförsäkringars undersökning i november 2014 läckte 17 av 20 undersökta tätskikt. Det kan därför ifrågasättas om det är förenligt med Boverkets byggregler att använda kartongklädda gipsskivor vid duschar och badkar i våtrum, då dessa genom läckage riskerar att fuktskadas.

Läcker tätskiktet och har badrummet fukttåliga våtrumsskivor i stället för kartongklädda gipsskivor, minskar risken för fuktskador. Merkostnaden för fukttåliga våtrumsskivor ligger på runt 3 000 kronor för ett normalt badrum samtidigt som en badrumsrenovering ofta kostar 100 000 kronor eller mer.

Både GVK och BKR tillåter dock trots Villaägarnas kritik alltjämt kartongklädda gipsskivor vid duschar och badkar. Konstruktionen används således av fackmän, är förenlig med två branschorganisationers branschregler samt är en vedertagen och etablerad byggmetod i byggbranschen. Likväl kan dock konstateras att den är byggnadstekniskt tveksam.

I och med att byggbranschen har svårt för att stoppa tveksamma byggmetoder, är Högsta domstolens domar mycket värdefulla. De ger byggbranschen ekonomiska incitament att avhålla sig från att använda tveksamma byggmetoder. Tack vare domarna kommer sannolikt fler byggentreprenörer att avstå från att använda kartongklädda gipsskivor vid duschar och badkar i våtrum samt andra tveksamma byggmetoder. Då får vi en bättre byggbransch.

I avsaknad av dessa ekonomiska incitament skulle konsumenterna och villaägarna få fortsätta att vara byggbranschens försöksobjekt. Dumsnåla och otillräckligt utvärderade byggmetoder leder inte till nöjdare kunder. Det är ju trots allt kunderna som köper det som byggentreprenörerna bygger. Tvärtom kan kunderna tänka sig att betala mer för sådant som håller och på så sätt kan det större ansvar för byggnadskonstruktionerna som Fredrik Schedin och Vanja Eriksson skriver om, balanseras av högre intäkter för byggentreprenörerna.  

 

 


Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se