I dagarna antog Europaparlamentet rekommendationer för att bekämpa barnpornografibrott och sexuellt utnyttjande av barn, bland annat genom att sexualbrott mot barn bör dömas enligt en gemensam EU-lagstiftning. Parlamentet anser att så kallad grooming, att förleda barn i sexuellt syfte, och drivande av chattrum för pedofiler ska kriminaliseras.
Nyligen beslutade regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till ett nytt brott i brottsbalken – kontakt med barn i sexuellt syfte. Brottet tar sikte på kontakter med barn, till exempel på internet, som riskerar att leda till sexuella övergrepp vid ett möta med barnet. Straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst ett år.
Det nya svenska brottet kommer dock inte att rubriceras ”grooming” eller ”gromning”. Utredaren menar att dessa uttryck är olämpliga eftersom de ”saknar en vedertagen betydelse i det svenska språket och heller inte närmare beskriver vilket agerande som avses”. Det svenska brottet kallas enligt förslaget istället ”kontakt med barn i sexuellt syfte”.
Bakgrunden till både det svenska förslaget och Europaparlamentets rekommendation är att allt fler barn och unga har tillgång till internet, där de riskerar att utsättas för sexuella övergrepp av vuxna de kommer i kontakt med.
Nu föreslås alltså att ett nytt brott i den svenska brottsbalken ska omfatta den som, i syfte att begå vissa sexualbrott mot barn under 15 år, träffar en överenskommelse med barnet om ett sammanträffande samt vidtar någon åtgärd som är ägnad att främja att ett sådant sammanträffande kommer till stånd. Något möte i den verkliga världen behöver alltså inte ha kommit till stånd för brottets fullbordan.
Enligt flera remissinstanser innebär förslaget stora bevissvårigheter. Rikspolisstyrelsen anser att det, för att det ska vara möjligt att styrka brott ”torde krävas att den vuxne uttrycker sin brottsliga avsikt på något sätt”. Att den vuxne använder sexuellt präglat språk är inte tillräckligt, menar Rikspolisstyrelsen, som också konstaterar att spaning i internetmiljö innebär särskilda svårigheter. Med hänsyn till straffvärdet kan så kallad bevisprovokation enligt gällande principer inte kunna användas i spaningsarbetet.
På grund av bevissvårigheterna kommer troligen få personer att dömas utifrån den nya straffbestämmelsen. Utredaren hoppas istället på dess moralbildande och avskräckande effekt, liksom att straffbestämmelsen eventuellt kan bidra till att öka medvetenheten om företeelsen. Just detta är bland annat RFSU tveksam till, och menar att kunskap och medvetenhet bättre främjas av andra åtgärder än lagstiftning, till exempel riktade informationsinsatser och en kunnig och genomgripande sexualundervisning.
Efter att Lagrådet kommit med sitt yttrande kommer en proposition under mars månad att skickas till riksdagen. Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2009, och ska följas upp efter cirka två år.
Johanna Haddäng
