Kamerorna är rörelsestyrda, och det inspelade materialet lagras på en för varje fastighet fastslåst kodad hårddisk i högst två veckor. Syftet med kameraövervakningen uppges vara att förebygga och förhindra skadegörelse och andra brott, öka hyresgästernas trygghet samt dokumentera fel eller brister för att förhindra olyckor och olägenheter för hyresgästerna, samt även i avskräckande syfte.
Fastighetsägaren har anfört att kamerorna visat sig vara användbara i polisens sökande efter en saknad person, vid olovlig andrahandsuthyrning och oriktiga lägenhetsbyten samt vid inbrott, och har uppgett att majoriteten av hyresgästerna i allmänhet varit positiva till övervakningen.
Trots detta fann Datainspektionen att den personuppgiftsbehandling som sker genom kameraövervakningen är kränkande i den mening som avses i personuppgiftslagen, varför kvinnan omedelbart måste upphöra med personuppgiftsbehandlingen ifråga.
Länsrätten fann att Datainspektionen haft fog för sitt beslut och avslog överklagandet. Kammarrätten meddelade prövningstillstånd, men avslog också överklagandet.
Nu meddelar även Regeringsrätten, i fråga om behandling av personuppgifter som sker genom kameraövervakning av entréer inne i flerfamiljshus är förenlig med personuppgiftslagen.