Lagrådet underkänner regeringens förslag om strängare straff för rattfylleri och olovlig körning, enligt Sveriges Radio.
I juni lämnade regeringen över en remiss till lagrådet om skärpta straff för rattfylleri och olovlig körning.
Nu underkänner Lagrådet regeringens förslag – bland annat att hänsyn ska tas till om gärningsmannen tidigare har gjort sig skyldig till något av brotten, enligt Sveriges Radio.
Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson står dock fast vid att straffet för dessa brott bör skärpas.
– Förmodligen får vi modifiera lite men det är klart att vi står fast vid att vi ska skärpa straffen för trafikbrott, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson till SR.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Påföljderna
Regeringens förslag innebär bland annat att maximistraffen för grov olovlig körning och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
Maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Detta innebär att de som grips kan frihetsberövas redan vid polisingripandet.
Vidare ska det enligt förslaget införas en ny kvalifikationsgrund i straffbestämmelsen om grovt rattfylleri som innebär att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om föraren tidigare har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri.
Brottsbeteckningen grov olovlig körning införs samtidigt som det föreskrivs särskilda kvalifikationsgrunder för det brottet som innebär att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om föraren tidigare har haft ett körkort som blivit återkallat, om föraren tidigare har gjort sig skyldig till olovlig körning eller grov olovlig körning eller om gärningen annars har varit av allvarligt slag.
Starka invändningar
Men juristerna vid Lagrådet har starka invändningar mot hur dessa förslag har utformats.
”Det är ett grundläggande avsteg från den systematik som det svenska påföljdsystemet bygger på eftersom faktorer som inte alls har att göra med det enskilda brottets allvar kommer få en stor betydelse när påföljden bestäms”, skriver juristerna enligt SR.
En majoritet i riksdagen vill skärpa straffskalorna för trafikbrott, och har uppmanat regeringen att agera.
