Datainspektionen framhåller att en förutsättning för att få behandla personuppgifter är att det finns ett rättsligt stöd. Därför måste även regeringens Digitaliseringskommission ”ta hänsyn till dataskyddsbestämmelserna” och hantera dessa som en ”integrerad del” i utredningen och inte bara som en ”särfråga”.
Datainspektionen kritiserar också kommissionen för att man kallar lagstiftning om integritetsskydd för ”principer” och hänvisar till dessa som om Datainspektionen skulle ha skapat dem.
Datainspektionen skriver:
”Datainspektionen vill understryka att det som det hänvisas till inte är principer utformade av Datainspektionen utan följer direkt av gällande lagstiftning, som måste beaktas när personuppgifter behandlas.”
Europakonventionen gäller även dataskydd
Kommissionen slår på egen hand fast att begreppet personlig integritet ”inte är definierat i lag” – vilket Datainspektionen anser är en felaktig tolkning.
Det faktum att begreppet integritet inte är definierat i lag påverkar enligt inspektionen ”inte den enskildes rätt till privatliv som stadgas i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna” som även omfattar den enskildes rätt till skydd av personuppgifter.
Datainspektionen ”betonar vikten av att dataskyddsförordningen beaktas i allt digitaliseringsarbete” och pekar på att förordningen blir direkt gällande rätt i Sverige om två år och då ersätter personuppgiftslagen.
Nya regler om privatpersoners uppgifter
Den nya dataskyddsförordningen får enligt Datainspektionen ”stor betydelse för digitaliseringen” då den bland annat innehåller regler som förbättrar privatpersoners möjlighet att ha kontroll över sina personuppgifter i till exempel smarta telefoner, sociala medier, internetbanker och gränsöverskridande överföringar av data.
Datainspektionen kommenterar även kommissionens förslag om att regeringen ska ”tillsätta en utredning i syfte att göra en kartläggning över digitaliseringsförsvårande lagstiftning i samhället”.
Bland annat hänvisar kommissionen till E-delegationens slutbetänkande som tar upp ”behovet av att stärka förmågan att driva på nödvändiga författningsändringar och att skapa bättre förutsättningar för e-förvaltningens utveckling”.
Datainspektionen påminner om sitt tidigare remissvar angående betänkandet där man ”pekat på det faktum att dataskyddsregleringen gäller oavsett vilket behov av effektiv förvaltning som finns”.
Digital postlåda saknar juridisk analys
Regeringen bör även enligt kommissionens förslag ”under en 3-årsperiod främja en utfasning av traditionell posthantering från de statliga myndigheterna och ge samtliga individer och företag tillgång till en digital postlåda för att hantera post från myndigheterna”.
Datainspektionen vill se en ”mer ingående juridisk analys” om dataskydd och pekar på att det i förslaget bland annat sägs ”att frågor kring hantering av personuppgifter kan aktualiseras”.
Datainspektionen framhåller ”att det förefaller tydligt att enskildas personuppgifter kommer att behandlas inom ramen för den digitala postlåda som förslaget avser” och att man därmed ”kan konstatera att frågor kring personuppgiftshantering, inte bara kan aktualiseras utan oundvikligen kommer att aktualiseras”.
Kan krävas ny lagstiftning för skydd
Inspektionen pekar också på att utredningens förslag rör ”en komplex hantering av potentiellt känslig information om många registrerade” och att det ”mot bakgrund av såväl dataskyddsförordningen som 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen” måste utredas om det krävs kompletterande nationell lagreglering.
När det gäller förslaget om att ge Vinnova i uppdrag att inrätta och driva ett ”nationellt kompetenscenter kring metoder för insamling, analys och nyttiggörande av stora datamängder” framhåller Datainspektionen behovet av kompetens om de grundläggande dataskyddsreglerna för att inte slutresultatet ska ”stå i strid” med reglerna.
