– Klimatklivets stora omfattning, och att riksdagen uttryckt att tidigare erfarenheter från liknande program bör tas till vara, gör att vi nu vill undersöka effektiviteten i Klimatklivet och de åtgärder som fått stöd, säger riksrevisorn Ingvar Mattson som ansvarar för granskningen.
Regeringens projekt Klimatkliv är ett ”klimatinvesteringsstöd” som lanserades i Almedalen år 2015 och som totalt uppgår till närmare 16 miljarder kronor fram till år 2023.
1 559 åtgärder
Eftersom stödet lanserades i juli 2015 och de första åtgärderna godkändes redan hösten 2015 hade berörda myndigheter kort tid på sig att organisera sitt arbete med att administrera och bedöma ansökningar.
Naturvårdsverket har hittills hunnit bevilja 1 559 åtgärder stöd och för budgetåret 2018 utgör Klimatklivet cirka 16 procent av statens utgifter för miljöpolitik.
Hur används pengarna?
Av de åtgärder som fått stöd finns till exempel laddinfrastruktur för elfordon (flest beviljade ansökningar) och biogasanläggningar (högsta beviljade belopp).
Naturvårdsverket har även beviljat stöd till mindre projekt som till exempel cykelgarage, ”klimatfamiljer” och ”klimatterapi”.
Fortsatta växthusgaser
Syftet med Riksrevisionens granskning är att se över effekterna av stödet eftersom riksdagen inför budgeten 2017 konstaterade att regeringen valt att förlänga och höja anslagen till Klimatklivet utan att programmet hade blivit utvärderat.
Detta är enligt Riksrevisionen oroväckande eftersom utsläppsminskningarna av växthusgaser har avstannat – vilket talar för att pengarna inte har används på ett effektivt sätt.
Naturvårdsverkets granskning visar på problem
Sedan riksdagen riktade kritik mot bristen av utvärdering har Naturvårdsverket genomfört en egen utvärdering av Klimatklivet.
Utvärderingen pekade på vissa metodologiska problem vid beräkning av effekter och det finns även indikationer på att myndigheterna arbetade under tidspress när Klimatklivet infördes. Detta tror man kan ha påverkat effektiviteten under programmets etableringsfas.
Riksrevisionens granskning
För att få en fullständig bild genomför nu Riksrevisionen en granskning med syfte att undersöka om hanteringen av Klimatklivet har varit effektiv och om stödet lett till kostnadseffektiva åtgärder.
Man kommer bland annat att undersöka om förordningen är utformad på ett sådant sätt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna främjas och om Klimatklivet ”interagerar med andra klimatpolitiska styrmedel”.
I granskningen vill man även se om de erfarenheter man fått genom tidigare klimatinvesteringsprogram har tagits tillvara.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här
