Regeringens åtgärdsplan mot våldsbejakande extremism räcker inte. Det anser Konstitutions-utskottet och kräver ytterligare åtgärder – bland annat metoder för att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det all-männa eftersom de inte lever upp till grund-läggande demokrativärderingar.
Ställningstagandet gjordes i samband med att KU behandlade regeringens skrivelse ”Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism” och ett antal motioner.
”Fler åtgärder behövs”
Enligt KU behöver samhället ”förhindra radikalisering och rekrytering, höja kunskapen samt hantera personer som lämnat extremistiska miljöer” genom betydligt fler åtgärder än det som ingår i regeringens paket.
KU ställer sig i och för sig bakom den åtgärdsplan som regeringen har lagt fram men föreslår att riksdagen kräver även följande:
- Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier, eller som har återvänt och misstänks ha begått grova brott utomlands.
- Det bör tas fram metoder och redskap för kommuner att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
- I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap som utgör verktyg i rekrytering till extremistiska organisationer och konstellationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden.
- Det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga, för att motverka radikalisering. Även formerna för ett sådant ansvar bör ses över.
- Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Uppgiften att genomföra detta kan förslagsvis tilldelas Forum för levande historia.
- Det bör utvecklas metoder och redskap för att identifiera organisationer och samfund som vill motverka radikalisering. Dessa organisationer och samfund bör stärkas och stödjas.
- Det är angeläget att det arbete som bedrivs av den nationella samordnaren tas till vara. Därutöver finns behov av att kontinuerligt utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism.
SD reserverade sig
Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet i KU och vill avsätta den nuvarande nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och ersätta henne med en icke-politisk samordnare.
SD säger även nej till tillkännagivandet om att ”stärka och stödja samfund och organisationer som vill motverka radikalisering”. Enligt SD bör ideella organisationer få stöd på liknande villkor.
Partiet reserverar sig också mot tillkännagivandet om att myndigheter och kommuner ska ha beredskap för att hantera avhoppare. Enligt partiet bör en person som har lämnat Sverige för att delta i terroraktiviteter aldrig vara välkommen hit igen. Därmed behövs ingen beredskap för avhoppare.
SD anser också att det saknas anledning att anta att berörda myndigheter är kapabla att på ett effektivt sätt sprida budskap i digitala miljöer och är därför emot ett tillkännagivande om detta.
Foto. Henrik Montgomery/TT
