Trots att Arbetsmiljöverket har fått mer pengar för tillsynen av arbetsplatser har antalet inspektioner minskat med en tredjedel sedan år 2011. Detta samtidigt som arbetsmiljöstatistiken brister och inte visar vilka de stora arbetsmiljöproblemen är eller hur många människor som är drabbade.
Brister i arbetsmiljöpolitiken
I rapporten ”En god arbetsmiljö för alla – Statliga insatser inom arbetsmiljöområdet” skriver riksrevisorn att ”om arbetsmiljöpolitiken inte fungerar kan det kosta samhället stora belopp för sjukskrivningar och produktionsbortfall”.
Hon pekar ut brister i regeringens styrning och brister i Arbetsmiljöverkets insatser.
Arbetsmiljöverket använder till exempel anmälningar av arbetsskador och enkäter för att ta reda på hur arbetsmiljön utvecklas istället för att skapa en fungerande arbetsmiljöstatistik. Det ger enligt rapporten ”en osäker koppling mellan anmälda och faktiska arbetsskador” där svarsbortfall också gör det svårt att veta vilka de stora arbetsmiljöproblemen är och hur många som drabbas.
Fel urval av arbetsplatser
Detta kan i förlängningen leda till att resurserna inte läggs på rätt insatser, skriver riksrevisorn, som vill att arbetsmiljöstatistiken ”ska utvecklas, till exempel genom att föra register över riskexponerade miljöer och utveckla bättre enkäter”.
När det gäller Arbetsmiljöverkets tillsyn konstateras att de har minskat och att Arbetsmiljöverkets eget system för urval av arbetsplatser sällan används av inspektörerna. Det riskerar enligt riksrevisorn ”på sikt att leda till att arbetsplatser med stora arbetsmiljöproblem inte upptäcks”.
Måste hantera tips bättre
Det minskade antalet inspektioner beror bland annat på att man allt oftare arbetar i projekt riktade mot specifika branscher eller arbetsmiljöproblem vilket kräver resurser för planering.
Riksrevisionen vill att Arbetsmiljöverket ska ”förenkla planeringen av tillsynsprojekten och förbättra hanteringen av de tips som kommer in till myndigheten”.
