Tidigare i år begärde Attunda tingsrätt ett förhandsavgörande från EU-domstolen i ett mål mellan Lexbase ägarbolag och en privatperson.
Nu har regeringen lämnat ett yttrande till EU-domstolen och anfört att avvägningen mellan rätten till personlig integritet och yttrandefrihet ska göras av medlemsstaterna.
– För Sverige är det viktigt att den här avvägningen mellan rätten till personlig integritet och yttrandefrihet ska göras av medlemsländerna, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till Dagens Juridik.
Det var under förra året som en man stämde bolaget bakom Lexbase och anförde att bolaget fortsatt publicera uppgifter om honom som gallrats från belastningsregistret – trots att han flera gånget begärt att uppgifterna skulle raderas.
I stämningsansökan anförde mannen att agerandet strider mot GDPR:s principer för behandling av personuppgifter, inklusive principen om att personuppgifter ska raderas när de inte längre är relevanta för det ändamål för vilket de samlades in.
Regeringen: Behövs stort utrymme för nationell reglering
I våras beslutade Attunda tingsrätt att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen och förklara målet vilande. Domstolen vill att EU-domstolen ska komma med vägledning när det gäller tolkningen av förhållandet mellan yttrandefrihetsgrundlagen och GDPR.
Nu väljer den svenska regeringen att gå in i processen genom ett yttrande till EU-domstolen. Yttrandet tar inte ställning i det nationella målet i sak, utan beskriver Sveriges inställning till just förhållandet mellan GDPR och yttrandefrihetsgrundlagen.
Enligt regeringen måste det finnas ett ”stort utrymme” för nationell reglering för att skydda yttrandefriheten, och den svenska inställningen är att avvägningen mellan rätten till personlig integritet och yttrandefrihet ska göras av medlemsstaterna själva. Regeringen framhåller också att EU-länderna skiljer sig åt när det gäller frågan hur de två intressena bör balanseras mot varandra.
Vidare understryks från regeringen att uttrycket journalistiska ändamål ska ges en vid tolkning. Det gäller även för uttrycken litterärt eller konstnärligt skapande.
Strömmer: Därför är det viktigt att avvägningen görs nationellt
I en intervju med Dagens Juridik säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) att yttrandet syftar till att värna det svenska handlingsutrymmet.
– För Sverige är det viktigt att den här avvägningen mellan rätten till personlig integritet och yttrandefrihet ska göras av medlemsländerna samt att medlemsstaterna i den delen har en bred marginal att göra sina bedömningar.
– Ser man det ur svensk synvinkel så är yttrandefriheten en grundbult i vår demokrati och i våra grundlagar. Det är vikten av det som gör att vi lyfter fram de perspektiven i den här frågan i yttrandet till EU-domstolen.
Är det en principfråga att EU-rätten aldrig ska trumfa svensk grundlag? Eller hur ska man tolka yttrandet?
– Vi håller oss här till den avvägning som ska göras i den här prövningen.
– Från svensk sida har det varit utgångspunkten ända sedan vi klev in i EU-gemenskapen att vissa frågor är av den karaktären att vi ska ha ett stort handlingsutrymme att avgöra frågor i ljuset av vår egen grundlagsreglering.
– Just när det gäller avvägningen mellan yttrandefriheten och den personliga integriteten så vet vi också att olika medlemsstater vill göra det på olika sätt. Det i sig talar för att medlemsstaterna ska ha det här utrymmet och också utforma regleringen konkret så nära de förhållanden som gäller nationellt. Det är det vi lyfter fram i det svenska yttrandet till domstolen.
Gunnar Strömmer är noga med att understryka att Sverige genom yttrandet inte tar ställning i frågan om hur regleringen av söktjänster ska se ut i Sverige.
– Det är viktigt att påpeka att det vi lyfter fram i yttrandet inte är en viss slutsats om synen på hur regleringen av olika söktjänster ska se ut i Sverige. Yttrandet tar sikte på våra möjligheter att själva göra den avvägningen.
– Vi vet att flera av dessa frågor är väldigt aktuella och man ser på ett konkret sätt hur de här två intressena skapar målkonflikter som måste vägas av på ett bra sätt. Vi vet att det finns ett stort behov hos kommuner och andra samhällsaktörer att göra bakgrundskontroller för att exempelvis kunna skydda sig mot organiserad brottslighet. Vi vet också att andra tjänster tillhandahåller information som kriminella använder för att kartlägga sina kommande brottsoffer. Allt detta visar på hur viktiga dessa frågor är i vårt samhälle och även hur betydelsefullt det är att kunna göra en balanserad avvägning mellan olika intressen.
