Regeringen vill öka säkerheten på de särskilda ungdomshemmen som drivs av Statens institutionsstyrelse.
Därför ger man nu myndigheten i uppdrag att planera för ett införande av olika säkerhetsklasser inom de särskilda hemmen.
I dagsläget hamnar de ungdomar som dömts till ungdomsvård för allvarliga brott på speciella avdelningar på vissa ungdomshem.
Regeringen vill istället att det införs en differentierad säkerhetsklassning av de särskilda ungdomshemmen, så att vård efter individens behov och de anställdas säkerhet kan tillgodoses på bästa sätt.
Därför får SiS nu i uppdrag att utreda och införa en sådan säkerhetsklassning samt identifiera vilka avdelningar inom den slutna ungdomsvården som har behov av stärkt säkerhet och vidta säkerhetshöjande åtgärder vid dessa.
– Den grova brottsligheten kryper längre ner i åldrarna och våldskapitalet ökar bland ungdomarna på statens ungdomshem. Att stärka säkerheten är därför en högt prioriterad fråga för regeringen. Det är viktigt för att skapa en trygg, effektiv och säker miljö för både ungdomar och anställda, säger socialminister Lena Hallengren (S).
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Ska redovisa hur ofta man förbjuder telefoner
Regeringen ger även SiS i uppdrag att redovisa hur, och i vilken utsträckning, man använder sin möjlighet att begränsa ungdomarnas rätt att använda mobiltelefoner och andra elektroniska kommunikationsmedel inom ungdomsvården.
Myndigheten avkrävs även en redovisning av hur och i vilken utsträckning de använder sig av elektronisk övervakning, till exempel elektronisk fotboja, vid vistelse utomhus av de ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård.
