Regeringen anser inte att dagens lagstiftning är tillräckligt effektiv och vill därför att det ska införas en särskild lag om just penningtvätt.
”Det som driver den grova organiserade brottsligheten är möjligheten att tjäna pengar. För att brottsvinsterna ska kunna användas krävs att de tvättas vita inom den legala ekonomin. Det sker ofta i uppbyggda företagsstrukturer. På så vis blir penningtvätten en del av den ekonomiska brottsligheten, som i sin tur blir en del av den organiserade brottsligheten. Innovativa penningtvättare är en förutsättning för att brott ska löna sig. Därför är det viktigt att komma åt just dem. För att göra det krävs en tydlig lagstiftning och kännbara straff för penningtvätt”, skriver Beatrice Ask (M) i Dagens Nyheter tillsammans med Johan Pehrson (FP), Johan Linander (C), och Caroline Szyber (KD).
Penningtvätt är idag redan kriminaliserat, men enligt skribenterna har reglerna kommit till användning i begränsad utsträckning.
”Det beror bland annat på att regelverket har varit svårt att tillämpa. Man har även upplevt svårigheter att döma den som tvättat vinster av egen brottslighet, så kallad självtvätt. Idag kan den som till exempel säljer narkotika och sedan tvättar sin vinst enbart dömas för narkotikabrottet, men inte för penninghäleriet”, skriver de i debattartikeln.
Enligt regeringens kommande lagförslag ska de som döms för till exempel narkotikabrott också ska kunna dömas för penningtvätt om de gjort sig skyldiga till även det – något som alltså inte är möjligt med dagens lagstiftning.
Dessutom föreslås att det ska bli lättare att beslagta tvättade pengar från privatpersoner eller företag.
Samtidigt ska det bli enklare att döma näringsidkare som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt. Huruvida näringsidkare som lurats att göra affärer med kriminella också ska kunna dömas för penningtvätt är dock oklart i dagsläget.
Foto: TT
