En ”nationell samordnare” är en person som har fått i uppdrag av regeringen att samordna och genomföra regeringens politik utanför den vanliga myndighetsstrukturen.
Det har under senare år blivit allt vanligare att regeringar utser just nationella samordnare för att hantera mer eller mindre komplexa problem i samhället.
Begränsade kunskaper
Men det finns stora variationer mellan samordnarna, hur de går tillväga, vilka verktyg de får och vilka problem de hanterar. Enligt Riksrevisionen finns det ”ytterst begränsade” kunskaper om när det fungerar att använda en nationell samordnare.
Syftet med den nya granskningen är därför att utreda om regeringens allt större användning av nationella samordnare är ändamålsenlig.
Demokratiska ideal
Med ändamålsenlighet menar Riksrevisionen förutsättningarna för att uppnå förväntade resultat utan att det får konsekvenser för ordinarie myndigheter eller för dem som samordnaren riktar sig till.
Valet av nationell samordnare ska också ”leva upp till de demokratiska idealen om tydlig ansvarsfördelning och möjligheter till insyn”, skriver Riksrevisionen om sin granskning.
Ansvarig för Riksrevisionens granskning är riksrevisorn och före detta domaren Margareta Åberg.
Foto: TT
