Företagarna är skarpt kritisk till utredningen om arbetskraftsinvandring som presenterades i veckan där man föreslår ett lönekrav i nivå med medianlönen vilket i dagsläget innebär en lön på 34 200 kronor. Företagarna menar att detta är ett alldeles för högt lönekrav.
– Företagarna är kritiska till regeringens fokus på att koppla begreppet högkvalificerad arbetskraft till att vara synonymt med högbetalda yrken, det är helt enkelt feltänkt, avslutar Benjamin Dousa.
Enligt Företagarna är många av medlemsföretagen verksamma i branscher där lönenivån ligger under medianlönen – och dessutom beroende av utländsk arbetskraft för att klara sin verksamhet.
– Detta är allvarligt. Förslagen påverkar Sveriges jobbskapande företag på ett mycket negativt sätt då de går miste om möjligheten att hitta kompetens som inte finns i Sverige. För företag med 4-5 anställda är det centralt att varje anställd har den kompetens som krävs för yrket, säger Benjamin Dousa, vd för Företagarna
Enligt Företagarna blir konsekvensen att företaget tappar sin konkurrenskraft och att andra utländska företag tar över marknaden.
Arbetsrätten vid företagsrekonstruktion – några anteckningar
Finns det, som på motsvarande vis som vid konkurs, en särskild ”företagsrekonstruktionsarbetsrätt”, har den nya lagen om företagsrekonstruktion någon påverkan på arbetsrätten i vid mening – och vad innebär detta i så fall i praktiken? Erik Danhard diskuterar vilka lönefordringar som omfattas av skulduppgörelsen i en rekonstruktionsplan, vilka lönefordringar som omfattas av skyddande principer och vilken arbetsrättslig förändring som kan beslutas i en rekonstruktionsplan.
”Undantaget borde vara huvudlinjen”
Företagarna uppger att det krav om god försörjningsnivå om 80 procent av medianlönen (utan möjlighet till undantag) som infördes 1 november 2023 var redan det ett hårt slag mot många företag.
”Att ytterligare höja nivån till 34 200 kronor kommer att bli en nådastöt för många av Sveriges små och medelstora företag”.
Utredningen föreslår att det ska finnas möjlighet till undantag från lönekravet för vissa yrkesgrupper. Det lägre lönekravet ska ligga i nivå med lägsta kollektivavtal eller praxis inom respektive branschs lönevillkor.
– Vad gäller nivå, det vill säga lägsta kollektivavtalsnivå eller praxis inom respektive bransch, har detta i princip varit Företagarnas förslag och återkommande inspel till utredningen och i media. Företagarna anser att undantaget borde vara huvudlinjen för hela utredningen då det annars riskerar att snedvrida konkurrensen kraftigt, säger Catharina Bildt Grape, Företagarnas expert på migration och arbetsmarknadsfrågor
Vilka yrkesgrupper som undantas regeln
Utredningen föreslår att regeringen ges möjlighet att fatta beslut om vilka yrkesgrupper som ska undantas från lönekravet. Underlag till beslut om vilka yrken som ska kunna undantas ska tas fram av Migrationsverket tillsammans med Arbetsförmedlingen.
– Företagarna ser med stor oro på att det är Migrationsverket och Arbetsförmedlingen som tillsammans ska ta fram underlag för vilka yrkesgrupper/branscher som ska omfattas av undantaget, säger Catharina Bildt Grape,
Enligt Företagarna är det av största vikt med ett beslut om vilka yrken som ska ha möjlighet till ett lägre lönekrav för att det inte går att hitta kompetens i Sverige. Vid beslutet måste företag och branschorganisationer inkluderas för att ge en rättvisande bild, menar Företagarna.
– Att det finns undantag från lönekravet är en liten livlina för vissa företag, Företagarna understryker att utredningens förslag som helhet kommer slå hårt mot de jobbskapande företagen. Med detta förslag ges vissa företag möjlighet att behålla sin kompetens samtidigt som andra företag går miste om densamma, säger Catharina Bildt Grape
Högkvalificerad arbetskraft inte synonymt med höga löner
Slutligen lyfter utredningen åtgärder som ska främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen.
”Det finns många branscher, inte minst inom hantverksyrken, som har specialister och experter som knappt utbildas i Sverige idag och där lönenivån ligger under 34 200 kronor. Inte desto mindre är dessa specialistkompetenser avgörande för branschens utveckling och fortsatt jobbskapande i Sverige. Exempel på typer av företag som påverkas är inom logistik, mekaniker och byggsektorn”, skriver Företagarna.
– Företagarna är kritiska till regeringens fokus på att koppla begreppet högkvalificerad arbetskraft till att vara synonymt med högbetalda yrken, det är helt enkelt feltänkt, avslutar Benjamin Dousa.
