I kölvattnet av koranbränningarna har regeringen under fredagen fattat beslut om direktiven till en utredning som ska se över ordningslagen. Det framgår av en debattartikeln på DN Debatt.
I kölvattnet av koranbränningarna har olika förslag lyfts fram i debatten. En del vill återinföra ett trosfridsbrott, eller ändra i lagen om hets mot folkgrupp, för att i praktiken förbjuda kränkningar av religiösa skrifter.
Regeringen skriver i DN Debatt att detta dock är fel väg att gå då det skulle innebära att vissa yttranden förbjuds på grund av deras innehåll, oavsett var de framförs.
”Vi talar då om mycket långtgående intrång i yttrandefriheten”, skriver statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L), arbetsmarknadsminister.
Polisen får i dag neka tillstånd till en allmän sammankomst om det finns fara för ordningen eller säkerheten på den aktuella platsen. Däremot får inte polisen, som har konstaterats i några aktuella rättsfall, väga in Sveriges säkerhet, till exempel en generell risk för terrorattentat, i bedömningen.
Översyn av ordningslagen
Regeringen har under fredagen fattat beslut om direktiven till en utredning som ska se över ordningslagen.
”Det handlar om att förstärka Sveriges författningsberedskap mot olika typer av allvarliga hot mot svenskar och svenska intressen. Det vill säga, att vi nu säkerställer att det finns ett beslutsunderlag för att i framtiden kunna agera om situationen kräver det”, skriver partiledarna i DN Debatt.
De vill att utredaren bland annat ska analysera det utrymme som grundlagen ger att väga in Sveriges säkerhet vid prövningar av allmänna sammankomster.
”Givetvis ska det inte räcka med allmänt internationellt missnöje eller vaga hotbilder – det måste handla om allvarliga och kvalificerade hot”.
”Det handlar om förutsättningarna för att neka tillstånd, att sätta upp villkor för sammankomsten, till exempel möjligheten att anvisa en annan plats, och om möjligheterna för att lösa upp en sammankomst”, skriver partiledarna.
Analysera lagen i andra länder
I utredarens uppdrag ingår att analysera lagstiftning i andra länder som liksom Sverige har ett mycket starkt skydd för yttrandefriheten, men som samtidigt tillåter att landets säkerhet vägs in i konkreta fall. Det gäller till exempel Norge, Nederländerna och Frankrike.
Utredaren ska också lämna förslag om hur nya regler skulle kunna få tidsbegränsad giltighet, och hur de kan utvärderas.
Det ingår inte i uppdraget att föreslå några grundlagsändringar.
Eftersom frågorna rör yttrande- och demonstrationsfriheten kommer en parlamentarisk referensgrupp, med representanter för alla riksdagspartier, att knytas till utredningen.
”På det sättet kan vi få till stånd en transparent och förtroendefull process mellan de politiska partierna kring dessa komplexa frågor”, skriver partiledarna.
