Regeringen måste omgående lämna förslag på lagändringar som innebär att fler svårt skuldsatta låntagare ska kunna få hjälp med skuldsanering. Det anser riksdagen, som igår tillkännagav detta för regeringen.
Socialdemokraterna har drivit på frågan i civilutskottet. Partiet anser att det är angeläget att regeringen omgående lämnar förlag på ändringar i skuldsaneringslagen som rör kravet på kvalificerad insolvens och betalningsplanens längd till riksdagen.
Så kallad kvalificerad insolvens är en förutsättning för att en person ska kunna beviljas skuldsanering. Det innebär att det måste vara fråga om en tillräckligt svår skuldsättning; låntagaren ska vara dels på obestånd, dels så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid.
Huvudregeln för betalningstid om tillämpas idag är en 5-årig betalningsplan, vilket gäller såvida det inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid.
Redan 2010 kom förslag på att betalningstiden skulle kunna kortas. Riksdagen avslog då dessa motioner med hänvisning till att regeringen uttalat att den avsåg att utreda frågan.
I april 2012 gav regeringen i uppdrag till en särskild utredare att föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. Utredningen presenterades i oktober 2013.
Av utredningen framgår att ett avgörande från Högsta domstolen under senare år har bidragit till en strängare tillämpning av skuldsaneringslagens insolvenskrav.
I praktiken har det lett till att vissa låntagare inte beviljas skuldsanering, trots att det är motiverat utifrån de grundläggande syftena med sanering. Särskilt unga, arbetslösa och förvärvsarbetande har genom nuvarande praxis visat sig få svårt att komma i fråga för skuldsanering, enligt utredningen.
För att kunna få en mer nyanserad tillämpning av reglerna kring skuldsanering krävdes enligt utredningen en lagändring. Utredningen föreslog att en definition av det kvalificerade insolvensrekvisitet bör föras in i lagtexten.
Kvalificerad insolvens ska då syfta på att låntagaren inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid.
Utredningen kom också fram till att betalningsplanens längd bör vara mer flexibel än den är i dag, och en kortare plan ska kunna bestämmas om det är skäligt, exempelvis för hårt skuldsatta ålderspensionärer och svårt sjuka låntagare.
Utskottet ansåg redan våren 2012 att regeringen skulle ha tagit initiativ för att skynda på utredningen så att lagförslagen kunde presenteras snabbare. Enligt riksdagen hade vissa av frågorna som utredningen övervägde redan utretts några år tidigare.
Utskottet skriver nu att det är ”mycket anmärkningsvärt” att regeringen valde att inte följa riksdagens tillkännagivande från våren 2012 om att skynda på utredningsarbetet. Att regeringen inte prioriterat frågorna har inneburit att beredningen av lagförslagen har dragit ut på tiden, anser utskottet och poängterar att detta är oacceptabelt.
Utskottet anser att regeringen omgående måste återkomma till riksdagen med förslag på ändringar i skuldsaneringslagen som rör kravet på kvalificerad insolvens och betalningsplanens längd.
Foto: TT
