Regeringen föreslår att bankernas filialer i Sverige inte får vägra en konsument som är lagligen bosatt inom EES att öppna ett betalkonto.
Regeringen föreslår ändring i lagen om betaltjänster så att konsumenter som är lagligen bosatta inom EES har rätt till betalkonto även i bankernas filialer i Sverige.
Regeringen hänvisar till att bankerna är centrala för samhällets grundläggande infrastruktur. Den som inte har ett betalkonto i en bank hamnar i ett utanförskap som försvårar för anställning, köp eller hyra av bostad, betalningar, sparande, studier, konsumtion och kontakter med det allmänna.
Avgörande för delaktigheten i samhället
”Ett betalkonto är därför avgörande för delaktigheten i samhället, inte minst för grupper som inte har etablerat sig i det svenska samhället, såsom asylsökande, utländsk arbetskraft och utländska studenter. Det gäller också dem som flyr från kriget i Ukraina”, skriver regeringen i pressmeddelandet.
Europeiska bankmyndigheten har också i ett pressmeddelande den 11 mars 2022 framhållit att EU:s massflyktsdirektiv innebär en skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner.
Enligt gällande regelverk undantas filialer till utländska banker från skyldigheten att tillhandahålla betalkonto.
Nu kan endast tre storbanker erbjuda betalkonto
Strukturomvandlingen under de senaste åren har medfört att två av de fem största bankerna på den svenska bankmarknaden är filialer till utländska banker. Det vill säga Nordea och Danske Bank.
”För att bestämmelserna om tillgång till betalkonto ska fylla sin funktion, föreslås att skyldigheten att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner ska omfatta också filialer till utländska banker. Förslaget ökar konsumentskyddet på bankmarknaden och konkurrensen mellan kreditinstituten”, skriver regeringen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
