Tre av fyra svenska företag upplever att rapporteringskraven har ökat de senaste åren och nästan hälften uppger att det påverkar deras möjligheter att fokusera på kärnverksamheten.
Det visar en ny undersökning utförd av Ipsos på uppdrag av Aspia.
Under de senaste åren har företagens rapporteringskrav ökat i takt med nya EU-direktiv, lagändringar och en växande efterfrågan på transparens. Kraven omfattar allt från hållbarhetsredovisning och lönetransparens till förändringar inom skatt och moms. För många bolag innebär det att allt större resurser behöver läggas på administration. Det skriver Aspia i ett pressmeddelande.
I en ny undersökning, genomförd på uppdrag av Aspia, uppger nästan hälften av företagen, 44 procent, att rapporteringskraven i mycket eller ganska hög grad påverkar deras möjligheter att fokusera på kärnverksamheten.
– Vi ser en trend där en hög regelbörda påverkar Sveriges konkurrenskraft och hindrar bolagens möjligheter att utveckla sin kärnverksamhet. Näringslivet och politiken behöver tillsammans hitta sätt som effektiviserar den administrativa bördan och möjliggör en hållbar tillväxt, säger Nicklas Bohman, Sverigechef på Aspia i en kommentar.
Lagar och regler mest resurskrävande
Aspias undersökning visar också att tre av fyra svenska företag, 74 procent, upplever en ökning av rapporteringskraven, där mängden lagar och regler lyfts fram som det mest resurskrävande området, följt av anpassningen till ständigt förändrade regelverk och kraven på hållbarhetsrapportering.
– Rapporteringskraven bidrar till ett ökat ansvarstagande bland företagen. Transparensen ökar och många verksamheter får en tydligare bild av sin påverkan. Utmaningen ligger i att uppfylla kraven utan att det sker på bekostnad av företagens förmåga att utvecklas, avslutar Nicklas Bohman.
