Hovrätten för Västra Sverige höll på onsdagen presskonferens och redovisade resultatet av den tredje intervjuundersökningen – Vad tycker hovrättsaktörerna om EMR-reformen ?
Det är brukarna av hovrätten, d.v.s. de externa hovrättsaktörerna, advokater, åklagare, tilltalade och målsägande som har intervjuats för att hovrätten skall få deras syn på de nya reglerna om en modernare rättegång. Syftet med intervjuerna var att hovrätten skall kunna identifiera områden där hovrätten kan behöva vidta åtgärder för att parter ska uppfatta att de har möjlighet att komma till tals under hovrättsprocessen och därmed få en rättvis rättegång. Rapporten utgör en del av det kvalitetsarbete som bedrivs i Hovrätten för Västra Sverige.
Den 1 november 2008 trädde nya regler i kraft genom den s.k. EMR-reformen. Reformen innebär bland annat att förhör inte hålls på nytt i hovrätten utan att de förhör som hållits med tilltalade, målsägande och vittnen i tingsrätten spelas upp med ljud och bild i hovrätten. Möjligheten att ställa kompletterande frågor till den tilltalade, d.v.s. tilläggs- eller omförhör, är begränsade och målsägande och vittnen behöver inte vara närvarande i hovrätten annat än om kompletterande frågor skall ställas till dem. Av rapporten framgår att det råder en viss osäkerhet hos både åklagare och advokater i fråga om vad som krävs för att förnyade förhör skall tillåtas. Många advokater tycker att de krav som ställs för att få hålla förnyade förhör är allt för höga. Detta uttrycktes dock oftare som kritik av lagstiftningen än mot hovrättens tillämpning av bestämmelserna.
Intervjuerna visade också att det finns en uppfattning om att EMR-reformen har medfört flera positiva konsekvenser för såväl, parter, förhörspersoner som de professionella aktörerna. Det anses utgöra en stor vinst att målsäganden och vittnen normalt inte behöver komma till en ny förhandling utan att i stället förhören med dem spelas upp i hovrätten. Men detta gäller inte för alla. Det finns målsäganden som tycker att det är värdefullt att få komma till förhandlingen i hovrätten. Undersökningen visade att det inte går att förutsätta att alla målsäganden uppskattar att de hålls utanför processen i hovrätten.
Det framkom också att inte alla förhörspersoner i tingsrätten känner till att förhören i tingsrätten spelas in med både bild och ljud för att sedan spelas upp i hovrätten. Detta väcker, enligt min mening, viss förvåning eftersom det är vanligt att domarna i tingsrätten informerar om att det sker såväl en bild- som ljudupptagning av förhöret innan förhöret hålls.
Förhandlingssituationen i hovrätten har förändrats. Detta påverkar domarnas kontakter med parter och förhörspersoner samt ställer nya krav på bemötandet av dessa. Även om undersökningen visar att de flesta är nöjda med hovrättens bemötande har det framkommit uppgifter om att rättens ledamöter inte alltid upplevs som fullt koncentrerade under förhandlingarna, framförallt gäller det under uppspelningen av förhör från tingsrätten.
Under presskonferensen, framkom det dock, att detta bl.a. kan förklaras av att det är hela förhörsupptagningen som sittande ledamöter skall lyssna till och att det som är uppe för prövning kanske bara rör en del av det i tingsrätten upptagna förhöret. Hovrätten har redan inlett ett arbete med att ledamöterna skall uppmärksamma varandra på sådana situationer och att det är viktigt att ha en etisk diskussion om denna fråga. Det fortsatta arbetet kvalitetsarbetet inkluderar diskussioner mellan samtliga rättens ledamöter, såväl juristdomare som nämndemän och protokollförare.
Utöver detta resulterade studien i att vissa frågor kommer att bli föremål för vidare och djupare analys. Ett exempel är frågan om närvaron under huvudförhandling i hovrätten och frågan hur hänvisning av förhör och skriftliga handlingar skall gå till. Ett annat exempel är när och om förnyade förhör ska tillåtas.
Denna fråga kommer att bli föremål för återkommande diskussioner såväl i Hovrätten för Västra Sverige som mellan de övriga hovrätterna i landet. Tanken är att det skall utarbetas riktlinjer som skall kommuniceras med advokater och åklagare. I egenskap av f.d. adjungerad ledamot slås åter igen jag av att Hovrätten för Västra Sverige verkligen tar sina uppgifter på mycket stort allvar och att deras kvalitetsarbete är mycket imponerande. Det läggs ner ett påfallande stort arbete för att alla brukarna skall vara nöjda och känna att de får komma till tals och får en rättvis rättegång.
Marie Karlsson-Tuula
Docent vid Handelshögskolan i Göteborg och verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet
Kommentera artikeln
