En redovisningskonsult döms för grov trolöshet mot huvudman efter överföringar om totalt 825 000 kronor från byggbolaget till sina egna konton.
Pengarna skulle finansiera hans spelmissbruk. Tingsrätten anser att det inte är troligt att han kommit ur spelmissbruket och dömer honom till skyddstillsyn.
Vid 44 tillfällen har den 40-årige redovisningskonsulten överfört totalt 825 000 kronor från byggbolagets konto till sina privata konton.
Som redovisningskonsult har han haft uppdraget att sköta byggbolagets löpande bokföring, utbetalning av löner och betalning av leverantörsfakturor. Han har även haft fullmakt att hantera betalningar från bolagets bankkonto.
De aktuella överföringarna ägde rum mellan den 25 september 2019 och den 26 maj 2020.
Erkänt gärningen
Redovisningskonsulten har erkänt gärningen. Försvaret har dock ifrågasatt om gärningen kan anses ha medfört betydande skada, då bolaget – trots brottet – kunnat besluta om utdelning till aktieägarna.
”Enligt tingsrätten saknar det argumentet bärighet. Redan summan av de överförda beloppen innebär i sig att skadan varit betydande och att brottet ska ses som grov trolöshet mot huvudman. Sett endast till beloppets storlek har gärningen ett straffvärde motsvarande tio månaders fängelse. Vid bedömningen av straffvärdet bör det dock också beaktas att gärningen innefattat ett iögonfallande missbruk av det förtroende som N.N fått, vilket gör att gärningens straffvärde enligt tingsrätten motsvarar fängelse i ett år”, skrev tingsrätten i domen.
Försvaret har vidare anfört att det vid straffmätningen bör beaktas att redovisningskonsulten medverkat i utredningen, bland annat genom att förklara sig beredd att – med en avbetalningsplan – försöka kompensera bolaget.
”Enligt tingsrätten saknar det varje betydelse att N.N, efter att han blivit påkommen med brott, sagt sig vara beredd att återbetala det han tillgodogjort sig. Den skyldigheten följer redan av lag”, skrev tingsrätten.
Lagföringen har tagit tid
När det gäller påföljdsvalet och straffmätningen bör det istället beaktas att lagföringen har tagit orimligt lång tid, enligt tingsrätten. Polisanmälan skedde i början av 2020 – först i mitten av januari kallades den misstänkte till förhör.
”Den orimligt långa utredningstiden, som inte på något sätt kan läggas N.N till last, har inneburit en kränkning av hans rätt att få sitt ansvar prövat inom rimlig tid. Detta ska han på ett eller annat sätt ska kompenseras för. Enligt tingsrätten medför den orimliga tidsutdräkten att straffmätningsvärdet motsvarar mindre än ett års fängelse, vilket innebär att det inte är aktuellt att välja fängelse som påföljd”.
Tingsrätten pekade på att utredningen visade att mannen begick gärningarna för att finansiera sitt spelmissbruk. Att han nu påstår att han, utan behandling eller annan hjälp kommit ur sitt spelmissbruk ansåg tingsrätten vara något förenklade förklaringar.
”Det kan enligt tingsrätten antas att en skyddstillsyn kan bidra till att N.N avhåller sig från fortsatt brottslighet. Påföljden bör därför bestämmas till just skyddstillsyn”, skrev tingsrätten.
