Kvinnan befann sig våren 2014 på en restaurang i centrala Göteborg tillsammans med en väninna.
När kvinnan skulle betala i baren sträckte hon sig fram mot bartendern med sitt betalkort och kände då hur någon greppade tag om hennes rumpa. När kvinnan vände sig om stod en man där och log, enligt vad hon själv berättar. När hon konfronterade honom erkände han och sa att ”kvinnan inte kunde ta en komplimang”.
Ordväxlingen eskalerade och det hela slutade med att vakterna på restaurangen upprättade en anmälan om sexuellt ofredande mot mannen som själv förnekade anklagelserna.
Han hade druckit en del alkohol och uppgav att han hade varit på väg fram mot baren men fått en knuff och snubblat in i en grupp tjejer. Han hade tagit emot sig med överarmen eller axeln men kände inte till något om något grepp om kvinnans rumpa.
Mannen åtalades vid Göteborgs tingsrätt för sexuellt ofredande.
Kvinnan uppgav i tingsrätten att det handlat om ett ”redigt grepp” i några sekunder och hade svårt att sehur man kan snubbla och grabba tag i den närmaste skinkan man ser.
Kvinnans väninna bekräftade även att hon sett mannen, att han stått stilla och att det inte sett ut som att han ramlat.
Samtidigt uppgav mannens bror, som också befunnit sig på platsen, att han sett hur mannen tappat balansen och fallit in i en grupp tjejer.
Tingsrätten betonade att väninnan - i motsats till vad hon uppgett i tingsrätten – i polisförhör sagt att hon inte visste om greppet hon sett var avsiktligt eller oavsiktligt.
Mannens bror har däremot konsekvent uppgett att han inte sett något grepp, trots att han tittat mot baren under hela händelseförloppet.
Tingsrätten skrev i sina domskäl:
”Mot bakgrund av att MÄ (målsäganden) själv inte haft möjlighet att se vad som föregick beröringen, samt då hon uttryckt att det händer hela tiden att kvinnor blir tagna på rumpan på detta sätt, kan det inte uteslutas att X (den tilltalade) har ramlat in i MÄ på så sätt som X gjort gällande och att hon i sitt berusade tillstånd övertolkat denna beröring som ett avsiktligt grepp”.
Mannen friades därför av tingsrätten – även om rättens ordförande var skiljaktig.
Hovrätten för Västra Sverige fastställer nu den friande domen.
Två ledamöter – en hovrättslagman och en nämndeman – är skiljaktiga och anser att kvinnans uppfattning om händelseförloppet styrks genom hennes väninnas uppgifter samtidigt som mannens förklaring framstår som påhittad. Väninnan har uppgett att polisens fråga om huruvida mannen kunde ha ramlat och råkat träffa rumpan var dum och att hon därför svarat som hon gjort en förklaring som de skiljaktiga ledamöterna vill godta.
Foto: Leif R Jansson/TT
