Rättvisemärkt är namnet på dels en förening och ett bolag, dels en oberoende produktmärkning. Bolaget ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen, LO.
Produktmärkningen Rättvisemärkt syftar till att ge odlare och anställda i utvecklingsländer förbättrade arbets- och levnadsvillkor. Diplomeringen Fairtrade City syftar till att öka kännedomen och försäljningen av varor som producerats med respekt för mänskliga rättigheter.
I Sverige finns redan fyra diplomerade städer; två andra har lämnat in ansökningar. En av städernas ansökan har överklagats till länsrätten. Motiveringen anges vara att rättvisemärkta produkter kan få fördelar framför andra varor i kommande upphandlingar. Därmed skulle diplomeringen enligt överklagandet kunna strida mot reglerna om offentlig upphandling.
– Eftersom det inte föreligger någon upphandlingssituation kommer frågan om eventuellt brott mot lagen om upphandling inte att prövas, säger Håkan Torngren, förbundsjurist på Statens kommuner och Landsting, SKL.
Enligt Håkan Torngren är det möjligt för kommuner att ta etiska och miljömässiga hänsyn i en upphandling utan att bryta mot lagen.
– Vi menar att ett beslut om att upphandla varor som är framställda enligt ILO-konventionerna inte strider mot lagen om offentlig upphandling. Då omfattas alla varor som uppfyller konventionskraven; inte bara rättvisemärkta varor.
Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och befrämja social rättvisa. I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, samt att värna om fackliga fri- och rättigheter.
Leverantörer som anser sig ha blivit förfördelade vid en upphandling kan begära att upphandlingen görs om.
Text: Johanna Haddäng
