– Polisen har inte tillräckligt med resurser för att kunna jobba systematiskt mot dessa brott och den företagsbot man riskerar om man avslöjas har ett tak på tio miljoner kronor, säger Natali Phalén, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor.
– Därmed är risken att åka fast låg och konsekvensen blir inte heller speciellt kännbar när det rör sig om större affärer.
Låga företagsböter
Kritiken som riktas mot Sverige handlar främst om att den låga nivån för företagsböter gör att det är svårt att hålla juridiska personer ansvariga för mutbrott.
Även det låga antalet utredningar av utländska mutbrott i möter kritik i rapporten.
Enligt Transparency International tyder detta på bristande proaktivitet från rättsväsendet och att mer resurser därför behöver tillsättas till polisen för att kunna utreda fler brott.
”Måste ses som ett misslyckande”
I rapporten konstateras dessutom att ingen ännu har dömts i Sverige för vårdslös finansiering av mutbrott, någonting som Natali Phalén anser är ett misslyckande för svensk räkning.
– Det obefintliga antalet domar i Sverige för brottet vårdslös finansiering av mutbrott, som särskilt skulle ta sikte på internationella mutbrott begångna genom mellanhänder, måste ses som ett misslyckande, säger Natali Phalén, generalsekreterare för Institutet mot mutor.
– Särskilt mot bakgrund av att svenska företag verkar på svårt korruptionsutsatta marknader
