– Jag har föreläst i kanske 15 år för olika grupper inom rättsväsendet, och det är tydligt att det efterfrågas mer och mer.
Pär-Anders Granhag är professor i rättspsykologi leder forskningsgruppen ”Criminal, Legal and Investigative Psychology” som 2010 rankades som världsledande inom sitt fält.
Ett av gruppens områden är forskning om effektiva förhörsmetoder – någonting som uppmärksammats eftersom projektet samfinansieras av en underavdelning till den amerikanska federala polisen, FBI.
Vänlighet vinner
Göteborgsforskarnas studier visar att vänligt och respektfullt bemötande är ett vinnande koncept också i förhörssammanhang.
– Man har sett att förhör där man har ett vänligt bemötande, skapar en positiv allians, bemödar sig om en bra atmosfär, inte kräver information och inte spelar auktoritet – det är de förhören som ger mest information, säger Pär-Anders Granhag till Advokaten.
Äkta och falska intentioner
Göteborgsteamet har även forskat kring hur man bör gå tillväga för att kunna skilja mellan äkta och falska intentioner.
– Det finns situationer när det är viktigt att utreda om en person ljuger eller talar sanning när han berättar vad han ska göra i framtiden. Vad man ska göra när man kommer in i ett land, när man kommer in på en pilotutbildning eller när man har ärenden i en sportarena till exempel.
Studierna visar att det handlar om att först identifiera en äkta intention, att se hur den förhörda ser ut när hen sanningsenligt berättar sina planer inför morgondagen.
Rätt frågor
Han beskriver hur man utifrån den kunskapen senare ska ställa rätt frågor. Det gäller att ställa frågor som en sanningsenlig person kan svara på men som en lögnare inte tänkt ut ett svar på.
Granhag exemplifierar med en person som ger ett falskt hot om en sprängattack. Om man frågar personen varför denne har sprängmedel hemma så kan denne väldigt snabbt svara på frågan eftersom personen redan i förväg tänkt ut ett svar. Istället ska man fråga vad personen tänker göra om det valda sprängmedlet inte fungerar.
– En person som hittar på tänker inte på det sättet. Han tänker inte ut en plan B, eftersom han ju egentligen inte har en plan A.
Foto: Göran Olofsson/Göteborgs Universitet och Haraz Ghanbari/TT
