I början av oktober besökte Institutet för rättsinformatik (IRI) Tanzania. Avsikten var att sammanföra representanter från akademi med offentliga och privata aktörer med intressen i informations och kommunikationsteknik (IKT). Bland annat för att diskutera hur lagstiftning rörande dessa frågor kan utformas i en miljö där sådana regler i stort sett saknas. Projektet är ett gemensamt initiativ av Mzumbe universitets juridiska fakultet och IRI.
Tanzania är ett gästfritt land med nära 40 miljoner invånare och med en storslagen natur. Här finns Kilimanjaro, Sarangeti, Victoriasjön och Zanzibar. Realiteter är emellertid också knappa ekonomiska förhållanden, svag myndighetskultur, dåligt uppdaterad lagstiftning och outvecklad infrastruktur.
Besöket inleddes med ett gemensamt seminarium med ett trettiotal inbjudna deltagare. En rad lokalt genomförda studier och tre svenska doktorandprojekt presenterades. De anknytande diskussionerna visade att det på plats finns stor medvetenhet om möjligheter och problem som IKT för med sig, inte minst bland akademiska företrädare.
Efterföljande dagar inventerades möjlig samverkan mellan de berörda universitetsinstitutionerna. Utbildning, gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, kunskapsutbyte, organisationsfrågor och publiceringsverksamhet diskuterades. IRIs professorer höll också öppna föreläsningar vid Mzumbe University Dar Es Salaam School of Business. E-förvaltning och lagstiftningsteknik stod på schemat. Ytterligare en dag besöktes universitetets huvudcampus och juridiska fakultet som är beläget nära staden Morogoro ca 200 km från Dar es Salaam.
De IT-rättsliga frågor som påkallar uppmärksamhet i Tanzania, liksom i andra delar av Östafrika, är delvis likartade de utvecklade länder brottas med. Uppenbart är emellertid att förutsättningarna är annorlunda och att det finns problem av helt andra slag. Föga överraskande står heller inte subtila resonemang rörande upphovsrättslig exemplarframställning eller risker för integritetskränkningar i anledning av myndighetsdatorisering högst på agendan.
Korruption, kriminalitet och praktiska svårigheter är påtagligare och mer akuta problem. När statens möjligheter att tillhandahålla skydd och andra tjänster är begränsad blir privata lösningar nödvändiga, oavsett vilken verksamhet som skall bedrivas.
En utmaning är också att etablera rättsliga lösningar som i någon mån fungerar trots att mekanismer för att få ut information om lagstiftningens existens saknas beträffande stora delar av befolkningen. Traditionell lagstiftning måste kompletteras med praktiska åtgärder. När många trafikanter visar förstrött intresse för trafikregler blir konsekvent utplacerade hinder i vägbanan det naturliga sättet att dämpa hastigheten.
Ett dåligt utbyggt bankväsende möter konkurrens av mobiloperatörer vars närvaro är påtaglig. Mobile banking (M-banking) tillhandahålls trådlöst, även i avlägsna delar av landet och bygger på att teleföretagens lokala representanter fungerar som central, inte bara för ekonomiska transaktioner utan även för andra tjänster.
Begreppet M-business är på samma sätt uttryck för ett samhälle som i avsaknad av fysisk infrastruktur snabbt tar till sig de möjligheter trådlös mobil kommunikation medför. Att kunna lansera lösningar direkt anpassade till mobil kommunikation är intressant eftersom man inte alls behöver ta hänsyn till eller parallellt hantera tidigare etablerade tjänster baserade på fysiska uppkopplingar. En naturlig väg framåt är därför även utveckling av M-government. Samtidigt medför detta nya rättsfrågor, utan tvekan av rättsinformatisk natur, men av ett lite annat slag än de vi är vana vid.
Peter Wahlgren
