En rådmans handläggning av två vårdnadsmål har inte varit förenlig med gällande rätt.
Det konstaterar JO som anser att bristerna och felen varit sådana att rådmannen ska anmälas till Statens ansvarsnämnd för prövning om han ska tilldelas någon disciplinpåföljd för sitt agerande.
JO inledde sin granskning efter att jurister, som agerat ombud i varsin tvist, anmält den aktuella rådmannens agerande i två olika vårdnadsmål.
I det ena fallet påstods rådmannen, under förhandling, ha avkunnat ett beslut genom vilket en av parterna interrimistiskt gavs vårdnaden för det gemensamma barnet. I samband med detta uppgav rådmannen att han skulle besluta om att tingsrätten skulle inhämta en så kallad vårdnadsutredning. Något beslut i den frågan meddelades dock inte och parterna fick inte heller något skriftligt beslut från den muntliga förberedelsen. Trots att ombudet påmint tingsrätten fick hon ingen åtetkoppling, stod det i anmälan.
I det andra fallet skulle rådmannen meddela ett interrimistiskt beslut efter en muntlig förhandling där parterna inte kunnat enas. Något sådant beslut meddelades dock aldrig och tingsrätten tog inte heller ställning till ombudets rättshjälpsansökan – trots flera påminnelser.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Upprättade inget protkoll
I ett färskt beslut konstaterar Justitieombudsmannen att rådmannen, i det första ärendet, inte inhämtade någon vårdnadsutredning och inte upprättade något protokoll från det muntliga sammanträdet. Vidare konstaterar JO att det inte framgår av dagboksbladet att sammanträdet har hållits och att rådmannen vid detta avkunnat ett interrimistiskt beslut.
Först nio månader senare, efter JO-anmälan inkommit och lagmannen tagit över ärendet, vidtogs åtgärder för att sammanställa och expediera protokollet med beslutet. Rådmannen har inte lämnat någon förklaring till varför han inte vidtagit några åtgärder, men erkänt att handläggningen varit bristfällig.
Inte förenligt med gällande rätt
Enligt JO har ”avsaknaden av dokumentation i målet och den passivitet som präglat (rådmannens) handläggning inte varit förenlig med gällande rätt”. JO noterar bland annat att en av parterna inte närvarade vid det sammanträdet och att det därför kan ifrågasättas om han fick del av det interrimistiska beslutet och därmed möjlighet att överklaga beslutet.
Inte heller i det andra ärendet anses rådmannens agerande ha varit förenligt med gällande rätt – och JO är dessutom kritisk mot den passivitet som präglat handläggningen av ombudets rättshjälpsansökan.
Anmäls till Statens ansvarsnämnd
JO konstaterar i beslutet att det ställs höga krav på domstolar och domare samt att den enskilde domaren är skyldig att på ett rättssäkert och effektivt sätt avgöra de mål som hen ska handlägga – inom de tidsramar och på det sätt som lagen anger.
Enligt JO ”finns anledning att se allvarligt på de upprepade brister” som kommit fram under utredningen och felen är sådana att det finns skäl att göra en anmälan till Statens ansvarsnämnd för prövning om han ska tilldelas någon disciplinpåföljd.
