Högsta domstolen instämmer i Skatterättsnämndens bedömning att en aktieägare som gett bort sin rätt till utdelning till en stiftelse innan dispositionstidpunkten inte kan beskattas. Frågan om det så kallade fullföljdskravet för stiftelsen är uppfyllt aktualiserar dock omfattande utredning och bevisning som inte lämpar sig för ett förhandsavgörande.
Avgörandet undanröjs därför i denna del
Målet handlar om en finansman som tillsammans med sin fru startat en stiftelse. Finansmannen äger samtliga aktier i ett bolag, moderbolaget, som i sin tur indirekt genom ett dotterbolag innehar aktier i ett investmentbolag. Ett nytt bolag ska bildas, som ägs av dotterbolaget.
Detta dotterbolag ska utan ersättning överlåta sina aktier i investmentbolaget till det nya bolaget som i sin tur sedan ska överföras till moderbolaget. Moderbolaget ska därefter dela ut dels ett belopp i kontanter, dels samtliga aktier i det nya bolaget till mannen. Innan utdelningen kan disponeras av mannen ska han ge bort rätten till utdelning till stiftelsen. Han avser att överlåta utdelningskupong gällande samtliga aktier i moderbolaget som gåva till stiftelsen med avsikten att den ska läggas till stiftelsens kapital.
Mot bakgrund av detta vände sig mannen och stiftelsen till Skatterättsnämnden och ansökte om ett förhandsbesked.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Undrade om skatteflyktslagen var tillämplig
De ville bland annat få klarhet i om mannen ska beskattas för utdelningen från moderbolaget och huruvida stiftelsen är inskränkt skattskyldig. Vidare söktes klarhet i om gåvan av rätten till utdelning respektive utdelningen från moderbolaget utgör skattepliktig inkomst för stiftelsen samt om utdelning på aktierna i det nya bolaget utgör skattepliktig inkomst för stiftelsen. De undrade även om skatteflyktslagen var tillämplig på förfarandet.
Skatterättsnämnden konstaterade att det av rättspraxis följer att en aktieägare inte kan beskattas om det står klart när utdelningen kan disponeras att denne har gett bort sin rätt till utdelning. Mannen skulle därmed inte beskattas för utdelningen från moderbolaget.
Vidare ansåg nämnden att stiftelsen inte var inskränkt skattskyldig eftersom det så kallade fullföljdskravet inte var uppfyllt. Till följd av detta bedömdes utdelningen från moderbolaget vara skattepliktig. Gåvan medförde dock inga beskattningskonsekvenser. Utdelningen på aktierna i det nya bolaget ansågs inte utgöra skattepliktig inkomst för stiftelsen eftersom aktierna var att se som näringsbetingade andelar hos stiftelsen. Slutligen framhöll nämnden att skatteflyktslagen inte var tillämplig.
Skatteflyktslagen inte tillämplig
Skatteverket överklagade senare nämndens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som nu har prövat frågan.
Avseende den första fråga, det vill säga om mannen ska beskattas trots att han gett bort sin rätt till utdelning till stiftelsen, instämmer domstolens i nämndens bedömning. Den omständigheten att det är förutbestämt att utdelningen ska avse viss specifik egendom och att mannen förfogat över de rättshandlingar som föregått utdelningsbeslutet ändrar inte bedömningen. Domstolen instämmer även i nämndens bedömning att skatteflyktslagen inte är tillämplig samt att gåvan inte medförde några beskattningskonsekvenser.
Domstolen konstaterar vidare att vid bedömningen om fullföljdskravet är uppfyllt – att stiftelsen ska använda sina intäkter för allmännyttiga ändamål – får hänsyn tas till hur intäkterna använts under en period av flera beskattningsår. Bedömningen aktualiserar därmed omfattande utrednings- och bevisfrågor som enligt HFD inte lämpar sig att pröva i ett förhandsavgörande.
Mot bakgrund av detta borde Skatterättsnämnden aldrig ha prövat frågan om stiftelsen är inskränkt skatteskyldig samt resterande frågor som har ett samband med stiftelsens skattestatus. Förhandsbesked undanröjs därför i dessa delar. (Blendow Lexnova)
