Enligt Högsta domstolen finns det hinder mot att utlämna en man som har arbetat som rektor för en av Gülenrörelsens skolor i Afghanistan.
Kravet på dubbel straffbarhet är inte uppfyllt och dessutom riskerar mannen politisk förföljelse om han utlämnas. Rörelsen är terroristklassad av Turkiet och mannen påstås ha varit ledare för den afghanska grenen.
Turkiet har begärt att Sverige ska utlämna en 48-årig man som har arbetat som rektor för en av den så kallade Gülenrörelsens skolor i Afghanistan. Mannen har sedan år 2018 permanent uppehållstillstånd i Sverige och har getts flyktingstatus på grund av risk för politisk förföljelse.
Riksåklagaren har motsatt sig en utlämning av mannen eftersom kravet på dubbel straffbarhet inte är uppfyllt. Det kan även antas att begäran är politiskt motiverad.
Pekar på nedladdad app
Enligt Turkiet är han misstänkt för brottet ”att bilda och leda en väpnat terroristorganisation”. Gülenrörelsen är terroristklassad i Turkiet och mannen påstås ha varit ledare för organisationen i Afghanistan.
Som stöd för detta har Turkiet anfört att mannen har laddat ned mobilappen Bylock i sin telefon. Enligt Turkiet är appen kopplad till Gülenrörelsen och används av dess medlemmar. Vidare hävdas att mannen har ett konto i en bank som är förknippad med rörelsen och att han har varit medlem i en stiftelse med kopplingar till gruppen.
Mannen har förklarat att brottsmisstanken är politiskt motiverad. Den Gülenskola som han har varit rektor för har enbart sysslat med laglig utbildningsverksamhet. Bylock-appen är tillgänglig för vem som helst att ladda ned och Turkiet har inte preciserat på vilket sätt han skulle ha använt den i illegalt syfte. Vidare har det inte påståtts att han har gjort några brottsliga transaktioner i banken. Han har även framför att det finns risk att han kommer utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling om han utlämnas.
HD stoppar utlämningen
Högsta domstolen, HD, hänvisar inledningsvis till 4 § lagen om utlämning för brott, utlämningslagen. Där framgår att utlämning endast får beviljas om gärningen motsvarar ett brott för vilket i svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer.
Att mannen eller den skolverksamhet han bedrivit kan ha kopplingar till Gülenrörelsen innebär inte att det brott som Turkiet har gjort gällande motsvarar ett brott i Sverige. Vidare är det inte i Sverige kriminaliserat att bedriva skolverksamhet, inneha en applikation på sin telefon, ha ett konto i en viss bank och vara medlem i en stiftelse. Det finns därför hinder mot utlämning enligt 4 §.
Vidare framgår att mannen har getts flyktingstatus på grund av den risk för förföljelse som följer av att turkiska myndigheter har tillskrivit honom en politisk uppfattning i relation till Gülenrörelsen. Det finns därför även hinder enligt 7 § utlänningslagen, som stadgar att utlämning inte får ske av den som riskerar politisk förföljelse. (Blendow Lexnova)
