Den som anstiftar ett mord ska hållas ansvarig även om gärningsmannen dödar fel person. Det konstaterar hovrätten i en dom. En 30-årig man som beställt två skjutningar i Malmö döms därför till livstid för att ha anstiftat två mord och ett mordförsök. Anstiftansansvaret innefattar vid den ena skjutningen dels det faktiska offret, dels det tilltänkta.
En nu 30-årig man åtalades i Malmö tingsrätt tillsammans med två andra män för inblandning i två skjutningar i Malmö. Den ena händelsen avsåg en händelse i mars 2017, när en ung man sköts till döds av två okända gärningsmän vid en återvinningsstation på Ramels väg. Den andra händelsen utspelade sig i februari 2018, då en annan man sköts till döds på Docentgatan.
Tre personer är sedan tidigare dömda för medverkan till mordet på Ramels väg. Enligt åklagaren hade de båda medåtalade männen också de gjort sig skyldiga till medhjälp till mordet. 30-åringen skulle i sin tur ha anstiftat de båda skjutningarna.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Inte tilltänkta måltavlan
Det framgår av utredningen att den man som sköts på Docentgatan inte var den tilltänkta måltavlan, utan att skytten eller skyttarna tagit fel på person. Egentligen var det en av två andra män som befann sig på platsen som skulle dödas. Tingsrätten ansåg här att 30-åringen skulle fällas för att ha anstiftat mordförsök på den tilltänkta måltavlan, men att han i avsaknad av uppsåt skulle frias för anstiftan till mord på mordoffret.
Domstolen ansåg även att den tekniska bevisningen – som till stor del består av dekrypterade meddelanden från en Blackberry-telefon – räckte för att fälla 30-åringen för att ha anstiftat mordet på Ramels väg. Mannen hade här via ett alias kommunicerat kring mordet och bland annat erbjudit en betalning på 50 000 euro.
Enligt tingsrätten saknades det helt förmildrande omständigheter kring dödsskjutningarna, som utförts på öppen gata mot skyddslösa offer. 30-åringen hade också varit delaktig i planeringen och skjutningarna hade aldrig ägt rum om han inte beställt dem. Att 30-åringen inte agerat gärningsman utan endast anstiftare saknade enligt tingsrätten helt betydelse för straffvärdet och någon annan påföljd än livstids fängelse kunde inte bli aktuell.
En av de båda andra männen fälldes samtidigt för medhjälp till mordet på Ramels väg, samtidigt som den andra frikändes.
Fastställer livstidsstraffet
Hovrätten över Skåne och Blekinge ändrar nu tingsrättens dom på vissa sätt, men fastställer livstidsstraffet mot 30-åringen.
Det har tillkommit viss bevisning i hovrätten som gör att den man som i tingsrätten fällts för medhjälp nu frikänns. Det är i stället visat att den andra mannen gjort efterforskningar och förmedlat uppgifter om det automatvapen som var tänkt att användas vid mordet – och han har även hållit utkik efter offret. Mannen döms nu till två års fängelse för medhjälp.
När det gäller 30-åringen skärper hovrätten domen, så att han fälls för att ha anstiftat två mord och ett mordförsök. Skillnaden gentemot tingsrättens dom är att han nu döms även för att ha anstiftat mordet på den man som faktiskt sköts på Docentgatan.
Anstiftarens ansvar vid error in persona
Det saknas svensk domstolspraxis om anstiftarens ansvar vid så kallad error in persona. När man ser till en gärningsman som skjuter fel person döms han eller hon dock för fullbordat uppsåtligt brott mot den som skjutits. Hovrätten, som även drar paralleller till doktrinuttalanden och praxis från andra länder, anser att det saknas anledning att göra annan bedömning när det gäller en anstiftare. En förväxling av offrets identitet saknar med andra ord betydelse.
30-åringen fälls i och med detta dels för att ha anstiftat ett mordförsök på den man som han ville skulle mördas, dels för att ha anstiftat den dödsskjutning som faktiskt ägt rum. I övrigt ändras inte tingsrättens dom. (Blendow Lexnova)
