Anställda vid juristbyrå länsade dödsbon – döms även i hovrätten
Hovrätten sätter ned förverkandebeloppet för en av två före detta anställda vid en juristbyrå som under flera år systematiskt länsat dödsbon på pengar. Vissa överföringar har i och för sig ingått i brottsupplägget men inte lett till någon vinst för mannen. Han döms till tre års fängelse och ska nu betala närmare 1,8 miljoner kronor till staten.
Två män, idag 69 respektive 57, åtalades vid Västmanlands tingsrätt för grovt bedrägeri respektive grov förskingring. De båda männen var tidigare anställda vid en juristbyrå i Västerås, där 57-åringen under flera år var kontorschef.
Enligt åklagaren hade männen under en fyraårsperiod 2010–2014 gjort överföringar från dödsbons klientmedelskonton till konton som de själva disponerat – och vid ett tillfälle även tillägnat sig kontanter ur ett bankfack. Det hade handlat om ett 40-tal överföringar som varierat i storlek och sammanlagt skulle männen tillsammans ha tjänat över fyra miljoner kronor på brottsligheten.
57-åringen förnekade ansvar, men 69-åringen medgav genomgående det agerande som åklagaren gjort gällande. 69-åringen gjorde dock gällande att brotten skulle bedömas vara av normalgraden och därför var preskriberade.
Fört över pengarna tillsammans
De båda männen hade enligt 69-åringen i samtliga fall överfört pengarna tillsammans, eftersom en behövde registrera överföringen och en attestera. Transaktionerna hade dolts genom att de aktuella beloppen helt enkelt utelämnades i bouppteckningarna – och belopp hade ibland också flyttats mellan olika dödsbon för att undvika upptäckt. Man hade också aktivt valt konton där bröstarvingar saknades.
Tingsrätten tog fasta dels på den omfattande bevisningen avseende banköverföringar, dels på de uppgifter som lämnats av 69-åringen. 57-åringen hade medgett att han tagit emot runt två miljoner kronor, men gjort gällande att han inte känt till de handlingar som föregått överföringarna. Det fanns dock ingen förklaring till varför pengar 57-åringen fått banköverföringar från dödsbon där han själv i huvudsak medverkat i bouppteckningsarbetet.
Domstolen ansåg inte heller att 57-åringens uppgifter förtog åklagarens bevisning på något sätt. När det gällde bankfacksplundringen fanns bara 69-åringens uppgifter, men dessa räckte enligt domstolen för att styrka ansvar även här. Det handlade enligt tingsrätten om ett brott per dödsbo och domstolen delade åklagarens uppfattning att både förskingring och bedrägerier varit grova – och alltså inte var preskriberade.
Fleråriga fängelsestraff
Den som efter ett dödsfall utför avslutande åtgärder som bouppteckning och arvskifte faller in under kretsen av personer som måste ha allmänt förtroende, inte minst eftersom den avlidne inte själv kan bevaka sin rätt. Männen hade också använt sig av osanna urkunder, eftersom bouppteckningarna anpassats för att dölja brottsligheten. Redan dessa omständigheter motiverade en rubricering som grova brott – och det hade dessutom handlat om betydande belopp.
Det handlade om många och allvarliga brott med ett straffvärde på mellan tre och fyra års fängelse. Att det gått lång tid sedan brotten begicks skulle samtidigt inte i någon större utsträckning gynna männen, ansåg tingsrätten. Domstolen betonade här att brott av det aktuella slaget är mycket svårupptäckta och ansåg samtidigt inte att den tid det tagit att efter upptäckt döma männen påverkade straffmätningsvärdet.
Enligt 57-åringen – som var chef på det aktuella kontoret men senare fått anställning på advokatbyrå – borde det beaktas att hans möjligheter att bli advokat grusades. Detta höll dock domstolen inte med om. ”Tingsrätten anser att en person som har utbildats sig till jurist och därefter under flera år i stor omfattning ägnar sig åt att brottslig verksamhet i liten omfattning kan fa strafflindring till följd av att vederbörande förlorar jobbet”.
69-åringen dömdes till tre års fängelse och 57-åringen, som fälldes för en gärning färre, dömdes till två år och tio månaders fängelse. Männen ålades även att betala drygt två miljoner kronor vardera som förverkat värde av utbyte av brott.
Justerar antalet gärningar
69-åringen överklagade domen och yrkade dels att han skulle frikännas från vissa gärningar, att påföljden skulle lindras och att förverkandebeloppet skulle strykas eller sättas ned.
Svea hovrätt går nu i huvudsak på samma linje som tingsrätten.
Att vissa av åtalspunkterna rör överföringar som gjorts från klientmedelskonton till skattekonton för andra dödsbon som tidigare utsatts för männens bedrägerier hindrar inte ansvar. Det har här skett en förmögenhetsöverföring från de aktuella dödsbona för att i förlängningen berika männen och överföringarna har varit en del i hela brottsupplägget. Det har också redan vid de olovliga överföringarna förelegat en beaktansvärd fara för slutlig förlust för dödsbona, konstaterar hovrätten.
Hovrätten justerar dock antalet gärningar som 69-åringen döms för något. En eller flera transaktioner under en och samma dag från ett dödsbos klientmedelskonto ska enligt hovrätten betraktas som ett brott – och det handlar alltså inte om ett brott per dödsbo. Detta får som konsekvens att 69-åringen nu döms för 34 grova bedrägerier i stället för 21 fall.
Sätter ned förverkandebeloppet
Hovrätten anser till skillnad från tingsrätten att det även med hänsyn till brottslighetens art har gått ovanligt lång tid sedan brotten begicks och att detta ska beaktas i mildrande riktning vid straffmätningen. Domstolen anser trots detta inte att straffmätningsvärdet understiger de tre års fängelse som 69-åringen dömts till i tingsrätten och påföljden ändras därför inte.
Domstolen sätter dock ned 69-åringens förverkandebelopp med närmare 450 000 kronor, till knappt 1,8 miljoner. De fyra överföringar som är uppe till prövning i hovrätten har i och för sig varit en del av själva brottsupplägget, men inte innefattat några överföringar till 69-åringens konto och han har heller inte gjort någon vinst eller på annat sätt slutligt tillgodogjort sig pengarna, slår hovrätten fast. (Blendow Lexnova)
