Tidigare har 90 procent av alla somalier som sökt asyl i Sverige fått uppehållstillstånd i och med att situationen i stora delar av Somalia bedömts utgöra en väpnad konflikt.
Nu förändras läget.
I juni genomförde Migrationsverket en utredningsresa till Somalia för att uppdatera sin landinformation. Under tisdagen kom ett ställningstagande där verket bedömer att det inte längre råder någon inre väpnad konflikt. Istället anser man att det råder svåra motsättningar i de södra och centrala delarna av landet, inklusive Mogadishu. I norra Somalia anser man att situationen liksom tidigare är ”relativt stabil”.
I ställningstagandet konstaterar Migrationsverket att det inte längre är fråga om en generell hotbild. Samtidigt beskrivs säkerhetsläget i Mogadishu som oförutsägbart:
”Det kan röra sig om 4-5 handgranatsattacker per dag på olika ställen och cirka 5 vägbomber per vecka.”
”I och med att Al Shabaab nu inte kontrollerar något område utan beblandat sig med invånarna i staden är det svårt att veta vem som är vem och misstänksamheten i staden från alla sidor är stor. Det krävs endast lite för att misstankar ska fattas och du ska bli föremål för ett riktat attentat. För den vanliga kvinnan är det största hotet att bli utsatt för övergrepp och sexuellt våld.”
Vad menar ni med att 4-5 handgranatsattacker per dag och 5 vägbomber per vecka inte utgör en generell hotbild?
– Skillnaden mot en väpnad konflikt är att då är nivån på striderna så hög att det finns en övergripande risk att man hamnar i skottlinjen. Det är klart att det är betydligt farligare att vistas i Somalia än i Sverige men rent juridiskt är det inte en väpnad konflikt där idag. Det är inte den situation man beskriver i Europadomstolens avgörande om Sufi och Elmi, säger Fredrik Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket.
Vid en väpnad konflikt finns en presumtion för uppehållstillstånd för alla som kommer från de drabbade delarna av landet. Vid svåra motsättningar, den situation som södra och centrala Somalia anses befinna sig i idag, ska istället en individuell bedömning göras.
Definitionen ”svåra motsättningar” avser bland annat en politisk instabilitet där ”maktförhållandena är sådana att rättssystemet inte opartiskt värnar befolkningens grundläggande mänskliga rättigheter.”
Är situationen i Somalia ett typiskt fall av svåra motsättningar?
– Man ska komma ihåg att allt inte är svart eller vitt. Det här rör sig om svåra, svåra motsättningar. Man kan säga att Somalia befinner sig i den övre kanten av det spann som bedöms som svåra motsättningar.
I och med att situationen är så allvarlig – blir det svårt att avgöra vilka som har individuella skäl?
– Beviskravet kommer att vara lågt. Det kommer att vara särskilt lågt för de vi bedömer tillhör riskgrupper – till exempel ensamma kvinnor, minoritetsgrupper, politiskt aktiva och ensamkommande barn. Visst kan skriftlig bevisning vara bra men i princip kommer det att vara berättelsen som gäller. Lite som för kristna minoriteter från Irak. Vi måste vara väldigt försiktiga.
Hur mycket tror ni att antalet beviljade uppehållstillstånd kommer att minska bland somaliska sökande?
– Vi får se hur utfallet blir. Jag tror att det blir något fler avslag men inte så jättestor skillnad. Många kommer nog att tillhöra vad vi har pekat ut som riskgrupper. Man ska komma ihåg att det här är vad vi tycker, vad domstolen gör för bedömning får vi se.
Migrationsverket skriver i ställningstagandet att de följer den fortsatta utvecklingen i Somalia med stor uppmärksamhet för att snabbt kunna reagera om säkerhetsläget försämras.
